"Skog och vilt måste utvecklas tillsammans"
Skogs- och viltintressenter måste samarbeta snarare än samverka, menar Pär Larsson, regionchef på Skogsstyrelsen.
Skog och vilt hänger nära samman. Det var temat för seminariet i Spårvägshallarna i centrala Stockholm där ett 70-tal skogstjänstemän och skogsägare deltog.
Matts Rolander, viltsamordnare på Skogsstyrelsens region Mitt, gav ett exempel från skogstillståndet i Mellansverige. Här bygger föryngringar på magra till mellanbördiga marker till allt för stor del bygger på gran i stället för löv.
– Våra inventeringar visar att upp till 50 procent av marken i Mellansverige är av magrare typ. Så effekterna blir stora om fel trädslag väljs i föryngringarna, säger Matts Rolander.
Högt betestryck på tall
Han syftar bland annat på sänkt virkesproduktion, en negativ effekt som kan förstärkas i ett förändrat klimat. Dessutom minskar fodertillgången, dels i form av tall, dels i form av markvegetation och lövträd som rönn, asp, sälg och ek. En ensidig föryngring med gran påverkar också den biologiska mångfalden och upplevelsevärden negativt, konstaterar han.
Orsaken till den höga granandelen är det höga viltbetestrycket på tall.
Skogens och hjortdjurens väl och ve har inte två olika problemägare (markägare och jägare). Det här måste lösas gemensamt, säger Matts Rolander.
Gemensam lösning
Ett exempel på en gemensam lösning är projektet Mera tall som har bedrivits i Småland sedan 2010. Projektet, som leds av Skogsstyrelsen, finansieras av markägarorganisationer och skogsbolag, bland annat LRF och Södra. Även Svenska Jägareförbundet finns med som samarbetspartner. Syftet är att hitta gemensamma vägar till mer tallskog i Götaland.
– Motsvarande hela Kronbergs läns skogsareal riskerar att bli utan tall om den onda spiralen inte bryts, säger Ove Arnesson, som leder projektet.
Han poängterar att projektet har människor i fokus snarare än klövviltet. Det handlar om attityder och förmågan att se helheten, skog och vilt.
Fel förvalta viltarter för sig
– Under 10 månader om året har markägarna skogskepsen på sig och tycker det är hemskt hur stora skador det är på skogen. De andra två månaderna har de jägarkepsen på sig och tycker det är bedrövligt hur låga viltstammarna är. Jag skulle vilja klyva de där kepsarna och sy ihop dem till en keps de kan ha hela året, säger Ove Arnesson.
Solveig Larsson, ordförande i Jägarnas Riksförbund, betonar äganderätten och lokalt engagemang som motorn i en god viltförvaltning.
Och Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, menar att det nu är dags att lämna stuprörsförvaltningen av viltet, det vill säga att en viltart förvaltas för sig.
Vi bör gå över till flerartsförvaltning och samförvaltning av mark, foder och vilt, säger Daniel Ligné.