Skog eller "kalhyggen med träd"?

Det var gran förstås, och tall men också björkskogar och aspdungar. Men nu har jag fått veta att det kanske inte var skogar jag såg, åtminstone om man får tro naturskyddsföreningen, SNF.

"Det är oftast bara planterade kalhyggen med träd som fungerar att göra papper av. Och det är ju inte så särskilt bra", skriver föreningen i annonser med rubriken "Titta ut genom fönstret" som anslagits på SJs snabbtåg. I annonsen, uppsatt på de uppfällbara borden vid tågens sittplatser, manar föreningen resenärer att bli medlemmar för att rädda de fåtaliga naturskogar som finns kvar i Sverige.

Den här annonsen lästes av Astrid Andersson från Skåne, när hon var på väg till LRF Ungdomens riksstämma. Astrid blev upprörd och kränkt å familjeskogsbrukets vägnar, och det resulterade i att ungdomsstämman skrev ett öppet brev till SNF. Ungdomarnas brev finns att läsa på sidan 11 i veckans Skogsland. Men trots påstötningar har SNF mig veterligt ännu inte besvarat brevet.

I brev som skickats ut till presumtiva medlemmar skriver SNF också att framtidens barn inte får uppleva svamp- och bärplockning, på grund av det moderna skogsbrukets metoder. Det är rent ut sagt nys, det vet var och en som vandrat i planterade skogar.

Problemet är förstås att alltfler svenskar inte vet något om hur skogarna i Sverige har uppstått. Att de i hög grad har planterats under 1900-talet och att faktiskt de vackraste av skogarna är resultatet av generationers brukande.

Skogsnäringen har också alltför länge varit en sluten värld. Men nu är nyordning på gång, vilket också står att läsa om i veckans Skogsland. LRF Skogsägarnas ordförande Sven-Erik Hammar berättar i en intervju att rörelsen nu ska bjuda in allmänheten, man vill visa upp hur det ser ut i familjeskogsbrukets brukade skogar. Hälften av den svenska skogsmarken ägs och brukas av privatpersoner. Det är faktiskt något som borgar för mångfald i skogen.