Skjut upp besluten om vattenförvaltningen!

Enligt EU:s vattendirektiv ska medlemsländerna senast 22 december ha fattat sina beslut om vattenförvaltningen för åren 2016-2021. I de andra medlemsländerna fattas dessa beslut av regeringarna. I Sverige är besluten delegerade till de fem vattendelegationerna.

Besluten om vattenförvaltningen innebär omfattande avvägningar mellan olika intressen, där mångmiljardbelopp står på spel. Enligt vattendirektivet ska kostnaderna för vattenvård vägas mot nyttan av åtgärderna. Detta ställer stora krav på konsekvensanalyser och innebär avvägningar av politisk natur. Vattendelegationerna är inte konstruerade för att göra svåra politiska avvägningar mellan nytta och kostnader.

Genom regeringsbeslut 19 november beslutade regeringen sig för att pröva förslagen till åtgärdsprogram. Det är bra att regeringen nu beslutat att pröva förslagen till åtgärdsprogram. I rådande läge vore det oansvarigt av regeringen att lämna vattendelegationerna att fatta sina beslut inom utsatt tid och utan efterfrågad vägledning och behövlig analys. Regeringen behöver också tala om hur rättssäkerheten ska garanteras i ett läge där alerta myndigheter söker processer mot små resurssvaga aktörer.

Det är inte rimligt att privatpersoner ska ta så stor kostnad som de liggande förslagen innebär. Det är inte heller rimligt att lägga så mycket prima åkermark under vatten, som ett genomförande av förslagen skulle innebära. Det är inte heller önskvärt att klimatneutral elproduktion går förlorad.

Även stora kulturvärden hotas. Flerhundraåriga dammar hotas av rivning med konsekvensen att bland annat gamla bruksmiljöer förloras. Avsaknaden av offentlig finansiering för privatägda anläggningar medför att enskilda drabbas av ekonomiska konsekvenser som inte står i rimlig proportion till åtgärdens betydelse. Det finns flera exempel där enskilda dammägare kommer att tvingas investera i mångmiljonbelopp för att återställa den ursprungliga miljön, med omfattande skador på kulturmiljö, jordbruk och tredje man som följd.

Sverige bör skjuta upp beslut om åtgärdsprogrammen med ett år. Under detta år bör regeringen återkomma till riksdagen med en skrivelse om hur man tänker sig att göra de politiska avvägningar som krävs för att fastställa åtgärdsprogrammen och hur detta ska finansieras. Riksdagens behandling av frågan bör sedan ligga till grund för ett slutligt beslut om åtgärdsprogrammen för perioden 2017-2021.

undefined

undefined