Skilda världar i synen på framtidens växtskydd
Paneldebatten på Borgeby Fältdagar handlade om framtidens växtskydd. Deltagarna var eniga om att samarbetet över nationsgränserna behöver bli bättre.
Temat för årets paneldebatt vid Borgeby fältdagar var framtidens växtskydd. Under ledning av Nils Yngvesson från Hushållningssällskapet gav representanter för Kemikalieinspektionen, växtskyddsföretagen, LRF samt centern och moderaterna sin syn på framtidens växtskydd.
Nils Yngvesson avslutade debatten med att be deltagarna beskriva framtiden för skånsk sockerbetsodling där viktiga bekämpningsmedel om något år kan förlora godkännandet.
Peter Bergkvist från Kemikalieinspektionen menade att sockerbetsodlarna får vänja sig vid att tryggheten i kemiskt växtskydd minskar när kraven skärps samtidigt som det kommer allt färre nya substanser.
Sunita Hallgren, LRF, sade att det behövs gemensamt ansvar för växtskyddet, även över nationsgränserna. Annars blir den svenska marknaden allt för liten för växtskyddsföretagen. Då blir ett effektivt växtskydd med en kombination av biologisk, fysikalisk och kemisk bekämpning omöjlig.
Roger Tiefensee (C) höll med, EUs integrerade växtskydd förutsätter ett behovsanpassat växtskydd och då behövs både kemiska och andra metoder.
Hans Hagenvall från Svenskt växtskydd, konstaterade att sockerbetor är en liten gröda i Sverige och att bara om det av EU krävda samarbetet mellan Norden och Baltikum fungerar får vi de växtskyddsmedel vi behöver. Linda Wemmert (M) instämde, Sverige får inte skaffa sig särkrav som skiljer sig från andra Nordiska eller Baltiska länder.
Debatten inleddes med att Peter Bergkvist från Kemikalieinspektionen sa att länderna i Norden och Baltikum ska samordna sitt arbete med kemiska bekämpningsmedel. Men myndigheten får bara värdera riskerna, inte göra någon risk-nyttabedömning. Det vore att våldföra sig på bekämpningsmedelslagstiftningen.
Sunita Hallgren, LRF, ansåg att det starkare samordning mellan länderna behövs. Annars exporterar vi bara miljöproblemen. Det är också nödvändigt att även se till vilka konsekvenser beslut av myndigheter som kemikalieinspektionen får.
Hans Hagenvall ansåg att Kemikalieinspektionen inte borde få avgöra godkännandet av ett bekämpningsmedel ensamma. Beslutet borde kräva en helhetssyn där en konsekvensanalys av beslutet ingår. Han ansåg att det täcks av gällande lagstiftning som säger att den ska skydda hälsa och miljö, underlätta handel och värna lantbruket.
Erik Andersson från SLU i Alnarp som bland annat forskar om resistensbiologi såg Europas avvaktande hållning mot GMO som ett problem för lantbruket. Man borde inte förbjuda enskilda tekniker som GMO, eftersom det är viktigt att forskningen kan arbeta på olika områden som kan komplettera varandra.
Roger Tiefensee (C) sällade sig till kraven på både ett helhetsperspektiv på växtskyddet och en samordning mellan myndigheterna som beslutar om det. Att inte göra det innebär en risk för jordbrukets konkurrenskraft.
Linda Wemmert (M) stödde kravet på ett globalt perspektiv på växtskyddet. Hälften av våra livsmedel importeras, så svenska beslut påverkar bara en mindre del av vår mat. Samtidigt kan svenska beslut flytta riskfylld kemikalieanvändning till länder med lägre krav.