Skadade fornlämningar de lägsta sedan 2012
Utbildningsinsatserna för att få ner skador på forn- och kulturlämningar i samband med skogsbruk har gett resultat. Antalet skador är det lägsta sedan Skogsstyrelsen började sin uppföljning 2012.
Utbildningsinsatserna för att få ner skador på forn- och kulturlämningar i samband med skogsbruk har gett resultat. Antalet skador är det lägsta sedan Skogsstyrelsen började sin uppföljning 2012.
Antalet skador eller grova skador har minskat från 20 till 13 procent och skadorna är lägre i alla landsdelar.
– Det är förstås glädjande att det är en så tydlig nedgång. Nu hoppas vi att detta är början på en långsiktig trend så att vi tillsammans kan nå vår nollvision på det här området, säger AnnKristin Unander, inventeringsledare på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande
Uppföljningen i år har gjorts på omkring 415 avverkningar och 900 enskilda lämningar över hela landet. Förra året var det i snitt 20 procent av lämningarna som hade en skada eller grov skada efter skogsbruk, men i årets uppföljning har det minskat till 13 procent.
– Vi kan se att utbildning är den enskilt största faktorn till minskade skador. De företag som utbildat i kulturmiljövård i alla led från röjare upp till chefsnivå har en tydlig påverkan på resultatet på landsdelsnivå, äger AnnKristin Unander.
Den enskilt största orsaken till skador är fortfarande markberedning, följt av körskador. Att förstöra eller skada fornlämningar är ett brott mot kulturmiljölagen.
Kulturstubbar, träd som kapats i 1,3 meters höjd, har visat sig vara en effektiv metod att minska skadorna. Där Kulturstubbar placerats utanför och runtomkring kulturlämningen på ett tydligt sätt, minskar skaderisken med 90 procent mot att inte märka ut kulturlämningarna med någon kulturstubbe alls.
Att länsstyrelserna skrivit beslut om hänsyn till fornlämningar har visat sig betydelsefullt för antalet skador. I de fall där det finns ett beslut ligger andelen skadade lämningar på sex procent jämfört med 28 procent där inga beslut tagits.