Sanktionsavgift lockar Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen är positiv till möjligheten att använda en sanktionsavgift mot slarviga skogsägare.
I dag missar många skogsbrukare att anmäla avverkningar i rätt tid. Bara ett fåtal av dessa missar går myndigheten vidare med och gör en åtalsanmälan.
– I dagsläget leder tyvärr mycket få av de åtalsanmälningar som vi gör till åtal. En sanktionsavgift skulle ge en mer direkt effekt. Vi ser positivt på detta förslag som kan bidra i arbetet med vår skärpta tillsyn, säger Monika Stridsman, generaldirektör på Skogsstyrelsen.
Frågan om sanktionsavgifter har kommit från regeringen som skickat ut ett förslag från justitiedepartementets straffrätts-användningsutredning. I betänkandet utreds om fler straffansvarsbestämmelser där straffsanktionen är begränsad till böter eller penningböter bör ersättas med en så kallad sanktionsavgift.
Det innebär att vissa myndigheter, bland annat Skogsstyrelsen, istället för att anmäla till åtal skulle kunna besluta om en avgift i de fall en person inte har gjort något som man varit ålagd att göra, till exempel lämna in en avverkningsanmälan.
Bakgrunden till att Skogsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget om en avgift är att det under 2012 upptäcktes cirka 2 500 oanmälda avverkningar i landet. Det innebär att ungefär fem procent av 2012 års avverkningar utfördes oanmälda. Av dessa anmälde myndigheten de allvarligaste – alltså avverkningar som omfattar stora arealer eller då höga natur- och kulturvärden skadats - till åklagare.
Efteråt konstaterade Skogsstyrelsen att endast ett fåtal av dem ledde till åtal. Myndigheten ser därför att det finns en risk för att respekten för straffbestämmelserna avtar och än fler inte anmäler sina avverkningar. Det problemet har Skogsstyrelsen uppmärksammat regeringen på även innan förslaget om en sanktionsavgift dykt upp.