Situationen är inte enbart svår för tallen. För de trädslag som är särskilt attraktiva för viltet, som rönn, asp, sälg och ek, är effekterna än värre. Detta innebär att den biologiska mångfalden utvecklas negativt, eftersom ytterst få av de viltbegärliga träden och buskarna hinner växa upp, blomma, fröa och föröka sig. Viltet äter upp de arter som i framtiden skulle öka fodermängden. På många håll har en kritisk nivå redan passerats. Om djuren i en bondes ladugård skulle vara lika magra som delar av klövviltsstammen i skogen är idag, skulle myndigheterna ingripa.
I Götaland har betestrycket gjort att markägarna planterar gran på över hälften av de marker där tall är mest lämpat. Mest lämpat därför att tallmarker ofta är torra marker där granen redan vid 20-30 års ålder förlorar i tillväxt på grund av vattenbrist. Detta försämrar inte bara den biologiska mångfalden, svag tillväxt binder mindre kol och ger oss färre klimatsmarta produkter från skogen. I framtiden kan dessutom dessa skogar vara mycket utsatta för skador som storm, rotröta och granbarkborre.
Ovanstående beskrivning kan uppfattas som dyster, men så ser verkligheten ut. Skogsägare, jägare, naturvårdare - alla tjänar på en bättre balans mellan skog och vilt. Men hur den balansen ser ut, vad som är en lämplig nivå på klövviltstammar och betesskador har länge varit föremål för en stundtals infekterad diskussion.
Projekt
Förutom att det blivit färre älgar och mer tall i försöksområdet, så har andelen tallar som skadats av vinterbete minskat. Inom området föryngras idag mer tall än tidigare vilket är ett viktigt delmål för projektet. Vi menar att genom Mera tall finns nu början till en modell och ett föredöme för hur den negativa trenden med betesskador och en allt större andel gran på tallmarker kan brytas. Ju fler som anammar denna modell, desto bättre. Det kan ge en successivt förbättrad framtida balans mellan skog och vilt.
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined