Egentligen var det Lennarts pappa som började för 30 år sedan.
– Vi röjde kring åkrarna, och röjvirket såldes som massaved till Karlit, säger Lennart Lööf.
Karlit, som tillverkade träfiberskivor, gick i konkurs i fjol. Men sedan 10 år finns en annan köpare, värmeverket i Tierp ett par mil bort.
I många år har Lennart Lööf haft både en mjölkgård och skogsbruk. Mjölkgården såldes för ett år sedan men Lennart jobbar fortfarande mycket i skogen. Dels i den egna skogen på 130 - 140 hektar, dels tar han mindre uppdrag med röjning runt åkrar, gallring och grotflisning.
Till jobbet har han en hel del maskiner, alla begagnade. En skördare och en skotare samäger han med en granne, och han har flera traktorer kvar från lantbruket.
– Det går inte att köpa nytt och bygga upp en sån här verksamhet, man måste ha traktorer, kommenterar Lennart.
Hjärtat i verksamheten, flishuggen, är ett hemmabygge bestående av en hugg från TS monterad på en traktorvagn och med en uppsamlingsburk på 7 kubikmeter. En lastbilsmotor står för kraften till huggen.
Lennart har bara ett muntligt avtal med värmeverket om leveranser.
– Jag ringer en vecka innan leverans, och får sen betalt enligt listpris. Ibland vill de inte ha något, men ibland ringer de själva när de behöver mer. För mig är det bra att inte vara bunden vid fasta volymer. Det går inte med en sådan här liten verksamhet om något skulle gå sönder eller om man blir sjuk. Samtidigt får jag kanske lite mindre betalt än de stora leverantörerna.
Hur det ser ut med ekonomin är lite svårt att få exakta siffror på. Dels för att flisen betalas baserat på värmevärdet vilket varierar med fukthalten, dels för att Lennart inte vill skylta med siffrorna.
Att fylla en burk på flishuggen tar cirka 15 minuter om det är lite grövre stamved. Är det klena grena och sly som måste samlas ihop kan det ta upp till 1,5 timmar. Varje burk rymmer 7 kubikmeter, och Lennart levererar aldrig mindre än 25 ton per vecka. Med en vikt på cirka 300 kilo per kubikmeter innebär det totalt runt 85 kubikmeter per vecka. Enligt Lennart får han bättre betalt för flisen levererat till värmeverket, än han får för massaveden. Samtidigt är det mycket jobb med biobränslet, och det går åt en hel del diesel.
– Det går inte att räkna alla timmar jag jobbar, men tittar jag på bokslutet så ser det bra ut, säger han.
Och någon typ av förtjänst verkar det bli jämfört med alternativen: Att sälja till en virkesköpare, låta någon annan flisa eller helt enkelt lämna det i skogen. Även andra har börjat få upp ögonen för biobränsleproduktion.
– Det märks att det är mer tryck på leveranserna nu, fler Tierpsbönder har börjat leverera direkt till värmeverket, säger Lennart Lööf.