Är det för att Sverige inte har finländska eller franska men svenska - politiker?
Nu är det möjligen en smula oklart vad Anders Borg menar med ”jordbruk som industri” i intervjun i denna tidning. Men hursomhelst är hans ord en präktig käftsmäll till de grisföretagare som just nu kämpar för sin överlevnad.
Det är inte utan att man anar den gamle Adam Smiths ande sväva över Anders Borgs tankar. Fortfarande baseras svenska marknadsliberalers synsätt på 1700-talstänkaren som i sitt verk Nationernas välstånd myntade begreppet ”absoluta fördelar”, en teori som vidareutvecklats av senare tiders nationalekonomer. Adam Smith förespråkade en fri handel där de länder som kan tillverka en vara till lägst kostnad och minsta resursförbrukning ska exportera varan till andra.
Ekonomisk teori i all ära, men på den tiden då Adam Smith satt på kammaren och raspade med gåspennan fanns inte fackföreningar, ingen arbetsmarknadspolitik och inga nationella djurskyddsregler. Antibiotikan var inte uppfunnen, och man hade inte kommit på att man kunde få fler djur att överleva i storskalig uppfödning genom att blanda lågdosantibiotika i fodret. Man hade inte heller en aning om hur man fick djur att växa snabbare med hjälp av tillväxthormoner…
Tullmurar hade man däremot, men kort sagt ett långt mindre komplext samhälle.
Sverige har ändå fördelar när det handlar om att producera mat, om man bortser från att vi inte kan göra det till lägsta kostnad. Vi har god tillgång till något grundläggande; vatten. Vi har också en bank av stor kunskap i våra odlar- och uppfödarled. Svenska uppfödare vet hur man föder upp gris och fågel utan rutinmässig användning av antibiotika, salmonellafritt därtill. Det är viktigt för folkhälsan och något som våra politiker medverkat till att skapa. Då borde man lägga kraft på att värna det, inte sälja ut det på frihandelns altare.
En positiv sak finns dock att säga om finansministern. Han hycklar inte utan talar klarspråk. Nu vet vi var han står.