Så vill partierna satsa på lantbruket
Återbetalning av dieselskatt, krisstöd och mer pengar till utbyggnad av bredbandsnätet. Detta är några förslag som de borgliga partierna och Sverigedemokraterna lägger i sina budgetmotioner.
Socialdemokraterna och miljöpartiet sitter i övergångsregeringen har av den anledningen inte lagt några budgetmotioner. Detsamma gäller vänsterpartiet som stöder regeringen.
Samtliga oppositionspartier, förutom Liberalerna, vill öka återbetalningen av dieselskatten. Mest generösa är Kristdemokraterna som vill se en ökning med 1,50 kr/l om minst 30 procent ickefossilt bränsle används.
Moderaterna vill öka återbetalningen med en krona, från 143 öre/l till 243 öre/l, för hela nästa år och från och med nästa årsskifte hålla en nivå på 193 öre/l. Centern föreslår en ökning med 50 öre/l, medan Sverigedemokraterna säger att återbetalningen ska ökas så att svenska bönder har samma skattevillkor som bönderna i Danmark.
Krisstödet kvar
Liberalerna däremot vill att återbetalningen av dieselskatt för jord- och skogsbruk tas bort. I gengäld vill de sänka skatten på jobb och företagande.
Krisstödet efter torkan är alla partier överens om att det behövs, men nivån är de inte lika ense om. Centern vill att krisstödet riktas till fler branscher än förra årets stöd. De avsätter också 2,4 miljarder under 2019, 2,25 miljarder för 2020 och 0,9 miljarder för 2021. Kristdemokraterna håller sig till samma nivå, 760 miljoner, som den förra regeringen utlovade för 2019.
Extra jordbrukssatsning
Moderaterna bakar in krisstödet på 760 miljoner kronor i de extra 1,25 miljarder kronor de satsar på jordbruksområdet. Liberalerna nöjer sig med att säga att svenska bönder behöver ett krisstöd på grund av torkan och sverigedemokraterna anser att 300 miljoner kronor är en rimlig nivå på krispaketet för 2019.
Både moderaterna och liberalerna satsar 100 miljoner på bredbandsutbyggnad.
Vill gynna förnybara drivmedel
Bland andra förslag riktade mot lantbruket kan nämnas att centern vill gynna bönder som använder förnybara drivmedel. Partiet tar även upp livsmedelsstrategin och vill satsa på bland annat på ett nytt landsbygdsavdrag, avskrivning av studielån på landsbygden, service på landsbygden och gårdsförsäljning.
Kristdemokraterna avsätter 42 miljoner kronor i räntekompensation för sena EU-utbetalningar och öronmärker 10 miljoner kronor för att trikintesta vildsvin.
Minskad köttproduktion
Liberalerna är inte främmande för att klimatmärka kött då de vill se en minskad köttkonsumtion. De vill heller inte ha produktions- och konsumtionsmål för ekologiskt. Däremot satsar de en miljard kronor på klimatsatsningar som bland skulle kunna användas till biogasanläggningar inom jordbruket. Liberalerna vill också att direktstöd inom CAP fasas ut snarast.
Satsning på vägunderhåll
Moderaterna satsar 50 miljoner extra på LOVA-bidraget (Lokala vattenvårdsprojekt), fryser den generella uppindexeringen av skatter på bensin och diesel med två extra procentenheter utöver KPI. De anslår också 250 miljoner kronor extra iför vägunderhåll med start 2019.
Sverigedemokraterna budgeterar 320 miljoner kronor för mjölkkor djurvälfärdserättning. Det motsvarar 1000 kronor/ko.
Liberalerna sticker ut
LRF har förstås gått igenom de olika budgetmotionerna.
– Vissa är generösare i sina förslag, det kan man se från centern, moderaterna och krisdemokraterna som har plussat på utifrån tidigare regering, som när det gäller dieselskatten, säger Thomas Bertilsson, chef på den näringspolitiska enheten på LRF och fortsätter:
– De som sticker ut är liberalerna som inte vill ha dieselskatteåterbetalning och vill införa en läckageskatt, eller kväveskatt. De är de enda som diskuterar jordbrukspolitiken restriktivt.