Så vill LRF hantera bärplockarlägren
I sommar prövar LRF lagutrymmet för att kunna skingra oorganiserade bärplockarläger där bärplockare brutit mot lagen.
– Vi räknar inte med att de problem vi hade i fjol blir mindre i sommar. I de här fallen handlar det om arbetskraftsinvandring från andra EU-länder och i grunden är det en bedrövlig situation för de här människorna. De har det svårt hemma och det blir inte bättre här, säger Jan Thorén, ordförande LRF Gävleborg.
Det är inte själva bärplockningen som markägare och LRF vänder sig emot. Det är de stora oorganiserade tältlägren som byggs upp, utan toaletter, utan möjligheter att lämna avfall.
– Vi gruvar oss inför den här bärsäsongen, säger John Nyman, skogsägare och lantbrukare i Föne, Hälsingland.
Förra sommaren blev en orolig tid för honom och för andra markägare och bybor. Ungefär 100 personer slog upp två läger på Sveaskogs mark. I ett par månader fanns bärplockarna där och ingen kunde göra något, vare sig polis eller kronofogde, trots att byborna upplevde att de även utsattes för mer stölder och andra trakasserier under den här tiden. De stora lägren har fått många markägare att välja att sätta en bom över vägen för att hindra obehöriga att kunna köra in i skogen.
– Bommarna drabbar ju alla som vill besöka skogen och så vill vi egentligen inte ha det, säger John Nyman.
LRF har jobbat hårt med frågan, både regionalt och på riksnivå. Bland annat har man varit i kontakt med Justitiedepartementet. De har också gjort en handlingsplan där man identifierat problematikens olika delar, samt en checklista för hur man vill agera tillsammans med markägaren om det blir en liknande situation i sommar.
– Vi kommer att pröva en modell som om den fungerar ska få bort ett läger på någon dag. Men det kostar pengar, 600 kronor per person som ska avhysas, och LRF har en mindre summa som vi kan använda för ett eller två pilotprojekt, säger Björn Galant, LRF.
Att det kostar så mycket pengar att bli av med ett läger är ett stort bekymmer. Enda sättet att få tillbaka något är den utmätning som kronofogden kan göra av ägodelar i lägret.
– Med det här tillvägagångssättet skickar vi en signal om att man kan bli av med de ägodelar som finns i lägret om man inte flyttar på anmodan, säger Björn Galant.
Efter sommaren ska modellen utvärderas och ett samlat underlag redovisas för Justitiedepartementet. Vad gäller kostnaderna som uppstår är LRFs uppfattning att det inte är markägarna som ska behöva stå för den.