Så ska Lars bli en vinnare när mjölkkvoterna försvinner
Han har köpt mjölkkvot för miljoner och just nu slåss han som alla andra för att överleva ett uselt mjölkpris. Ändå tänker Lars Kristensen i Danmark bli en vinnare i ett kvotfritt EU.
Gårdsområdet är en enda stor lervällning. Regnet öser ner när han visar runt bygget av ett 120 meter långt nytt ungdjursstall och där en ny mjölkgrop håller på att komma på plats. Mellan nybyggena ligger kostallet som ska byggas om och ge plats till mer än 400 fler mjölkande kor innan
– Det är den som mjölkar billigast som blir en vinnare när kvoterna försvinner, så det gäller att trimma och effektivisera, säger Lars Kristensen på Elmegaarden på norra Jylland.
Även om det är kris i stora delar av den danska mjölkproduktionen, pekar allt på att Danmark blir ett av de länder där mjölken flödar ännu mer från första april. Arla räknar med en ökning på 5–6 procent. Danmark har flera gånger slagit i kvottaket och bönderna har fått betala stora pengar till EU i en "superavgift". Snart är den risken borta.
– Jag har köpt kvot för runt 10 miljoner kronor, pengar som ligger nerplöjda i stallet där, säger Lars och pekar.
undefined
undefined
– Pengarna är förstås borta, men hade jag inte köpt kvot kunde jag inte ha utvecklat mitt företag. Utan kvotköp hade jag fortfarande haft 60 kor och ett nedslitet stall och då skulle det vara ännu svårare att få lönsamhet.
Att kvotsystemet skulle avskaffas var helt avgörande för beslutet att investera. Det öppnar för kraftigt ökad mjölkproduktion utan dyra kvotköp. Genom att bygga om och flytta ut ungdjuren ökar han antalet mjölkande kor. Dessutom räknar han med att produktionen per ko ska stiga.
– Antalet koplatser ökar till låg kostnad, något mina långivare tycker är bra. Kostnaden för att producera en liter mjölk sjunker.
När ombygganden är klar i mitten av mars ska antalet mjölkande kor öka från 275 till 675. Den 35-årige mjölkbonden räknar samtidigt med att mjölkpriset långsiktigt blir bra. Över köksbordet visar han på en ekonomisk beräkning från Landbo limfjord, ett lokalt rådgivningsföretag. Kurvan för täckningsbidraget ser ut som i Sverige – snabba kast upp och ner med ett bottennapp 2009 och ner igen i början av 2015.
– Jag kan inte bara titta på mjölkpriset i dag när jag investerar. Jag måste se det långsiktigt. Lönsamheten i mitt företag ska inte beräknas på 2015 som blir ett trist år utan på snittet för de kommande åren.
undefined
Själv menar Lars Kristensen att den stora risken tog han när han byggde nytt 2007.
– Då utvidgade jag till stora kostnader i en tid när avdragsfria lån fick priserna på mark att slå i taket.
Två år senare slog finanskrisen till och pressade mjölkpriset i botten. Nu ser han – mitt i det som pekas ut som en kris – möjligheter i ett EU där de som kan mjölka så billigt som möjligt kan tjäna pengar.
undefined