Så som väntat slöt parlamentet upp bakom de bärande delarna i EU-kommissionens reformförslag från hösten 2011: Att nivåerna i gårdsstöden ska utjämnas och att jordbrukarna måste uppfylla vissa miljövillkor för att få ut de sista 30 procenten av gårdsstöden, så kallad förgröning.
Men parlamentet vill samtidigt gå försiktigare fram än kommissionen och i några fall rent av slå till bromsen, som genom att förlänga sockerkvoterna till år 2020 och öppna för en förlängning av de så kritiserade exportstöden.
Den exakta formuleringen av miljövillkoren i gårdsstödet är en knäckfråga som parlamentet inte har löst. Inte heller den besvärliga gränsdragningen till redan existerande miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet.
Men dubbla miljöstöd för samma mark ska EU i alla fall inte betalas ut. Det slog parlamentet fast som princip vilket betonades av rapportören Luis Manuel Capoulas Santos efter omröstningen.
För att få miljöstöd i landsbygdsprogrammet (pelare 2) ska det krävas mer omfattande åtaganden än vad som blir obligatoriskt för att få ut gårdsstödet (inom pelare 1), förtydligade Capoulas Santos.
I början av nästa vecka är turen kommen till EUs jordbruksministrar att försöka enas om Capreformen. Om de lyckas så är det i april dags att inleda reformens sista beslutsfas - den så kallade trialogen – som är en förhandling som förs mellan tre parter: Jordbruksministrarna, EU-parlamentet och EU-kommissionen.
Chanserna att få till en kompromiss om Cap mellan de tre parterna i juni har nu ökat, även om parlamentet vid omröstningen igår ställde motkrav för att godkänna den långtidsbudget för åren 2014-2020 som EUs regeringschefer enades om vid toppmötet i februari.
Optimismen om att tidsplanen ska hålla märktes tydligt i de lättade kommentarerna från EUs jordbrukskommissionär Dacian Ciolos och ordföranden i parlamentets jordbruksutskott, Paolo de Castro.
Ett beslut i juni innebär ändå inte att reformen kommer på plats ifrån början på utsatt tid, utan bara att ytterligare förseningar kan undvikas. Att utjämna gårdsstöden är en komplicerad procedur som kräver en lång rad nationella ställningstaganden. Det står redan klart att 2014 måste bli en övergångsperiod och att lantbrukarna inte kan få sina nya gårdsstöd förrän i januari 2015.
Om Capreformen röstade EU-parlamentet också bland annat:
Att gårdsstöden till varje enskild mottagare begränsas till en summa av högst 300 000 euro. Minskningen påbörjas vid nivån 150 000 euro, vilket också är vad kommissionen föreslagit.
Att unga nystartande bönder ska få 25 procent extra i gårdsstöd för de första 100 hektaren.
Att säga nej till förlängda mjölkkvoter efter 2015 – i likhet med kommissionen. För att minska problemen då kvoterna löper ut vill parlamentet under tre månader ge ett extra stöd till de mjölkbönder som frivilligt drar ned på produktionen med minst 5 procent.