Rötrester bidrar till kretslopp
Anläggningar som bland annat rötar matavfall från hushållen lämnar varje år ifrån sig minst 700 000 ton rötrester. Nästan allt används som gödsel i jordbruket.
Den biogasproduktion som använder matrester från hushållen kallas samrötningsanläggningar och i genomsnitt utgör hushållens avfall drygt 20 procent av de ingående substraten.
I slutet av 2011 fanns 19 sådana anläggningar i Sverige och de producerade över 700 000 ton biogödsel räknat i våtvikt, varav 94 procent användes som gödsel inom jordbruket.
– Vi vill att lantbrukaren ska se det som en fullvärdig produkt. På det här viset får vi ett kretslopp med ändliga resurser som fosfor och konstgödseln blir i stället ett komplement, säger Tomas Kjellquist, delägare och marknadsansvarig på Biototal i Linköping.
Biototal startades 2006 och dess affärsidé är att vara den förmedlande länken mellan biogasproducent och lantbruk. Merparten av de 15 medarbetarna är lantmästare eller agronomer med lång erfarenhet. Tomas arbetade själv under tio år för Yara.
Svensk Biogas anläggningar i Linköping och i Norrköping producerade förra året 135 000 ton biogödsel varav cirka 65 000 ton var Kravgodkänd. Biototal är leverantör av biogödseln och företaget har avtal med 130 lantbrukare. Avtalen varierar, från engångsleveranser till tio år. De gårdar som bygger brunnar delar kostnaderna med Svensk Biogas.
Det har gjorts olika studier av biogödselns växtnäringseffekt som varierar beroende på de ingående substraten. I Linköping sjönk exempelvis kvävemängden från 5 till 3 kilo per ton när hushållsavfallet tillfördes i april förra året.
– Det är ändå högre än i nötflyt. Generellt tycker jag att biogödseln ska ses som ett värdefullt gödningsmedel, särskilt i en spannmålsbygd som Östergötland där det inte finns så god tillgång på stallgödsel, säger Stefan Halldorf, rådgivare på Hushållningssällskapet Agri i Kalmar.
I vintras var priset på den östgötska biogödseln 4:50 per kilo kväve och 6 kronor per kilo fosfor. Spridningskostnaden är runt 14 kronor per kubikmeter och i en fullständig kalkyl tillkommer kostnader för markpackning och investeringar.
– Vi har ett prissystem som följer priset på konstgödsel. Nu i vår när kvävet kostar 10:50 tar vi 5 kronor och när konstgödseln går upp i pris höjer vi bara med hälften, förklarar Arvid Posse, kundansvarig på Biototal.
För att Biototals affär ska vara lönsam får kundradien runt anläggningarna inte vara alltför stor. Medeltransporten i Östergötland är 32 kilometer.