För de gröna näringarna är det glädjande att planerade särskatter, som gödselskatten och kilometerskatten, kanske skjuts på framtiden eller inte alls blir av. Vinner socialdemokraterna och miljöpartiet tillbaka regeringsmakten finns förstås ingenting som talar emot att skatterna kan införas 2016 som planerat. De två partierna går ju till val på den budget som riksdagen röstade ner i förra veckan, och där skatterna presenteras.
Till det negativa hör att arbetet med den nationella livsmedelsstrategi, som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht planerat, riskerar att försenas. Ministern har förklarat att arbetet ska dra i gång "så snart nyårsklockorna ringt". Nu är det mer ovisst, även om den alliansbudget som riksdagen tvingat regeringen att administrera också innehåller ett löfte om en livsmedelsstrategi.
Det är fortsatt jämnt mellan blocken. I årets val var det landsbygdsväljare som hjälpte till att lyfta Sverigedemokraterna. Det var säkert inte bara synen på flyktingpolitiken som fick landsbygdsbor att lägga sina röster på SD. Partiet har även profilerat sig på landsbygdsfrågor, sedan övriga partier lämnat den spelplanen öppen.
Men sedan valet 2010 har mycket hänt. För fyra år sedan nämndes knappt landsbygden i partiernas valmanifest. I den senaste valrörelsen tog landsbygden åter plats. Politikerna är på tå, det gäller nog även den tilltänkta moderatledaren Anna Kinberg Batra. Hon har om och om igen fått äta upp sitt uttalande från 1998 att "stockholmare är smartare än lantisar". Det gör att hon nu måste bevisa att hon tar landsbygdsborna på allvar.
Viktigt för landsbygdens näringar är långsiktiga spelregler. Företagarna behöver veta vad som ska gälla de närmaste åren. De väljare som i det senaste valet lämnade andra partier för att rösta på SD bör nog betänka detta. En röst på SD bäddar för fortsatt oreda. Och så kan vi inte ha det.