Det var i fredags som klimat- och miljöministern besvarade den interpellation från Anders Forsberg, lantbrukspolitisk talesman för Sverigedemokraterna, som tog upp de stora kostnader som riskerar att läggas på lantbruket om de åtgärder som vattenmyndigheterna föreslår ska bli verklighet.
Enligt LRFs beräkningar handlar det om investeringar på cirka 20 miljarder kronor och löpande kostnader på 1,2–1,3 miljarder kronor per år. Åtgärderna innebär också att 150 000 hektar av landets bästa åkermark tas ur bruk samtidigt som ytterligare 50 000 hektar ska brukas utan konstgödsel och bekämpningsmedel.
Anders Forsberg tog upp Grästorps kommun i Skaraborg som exempel där åtgärderna beräknas kosta 737 miljoner kronor vilket motsvarar 49 000 kronor per hektar vilket skulle innebära cirka 5 miljoner kronor för en större spannmålsgård.
– Det är närmast beklämmande vilka små mängder fosfor man beräknas spara med alla dessa åtgärder. Vi talar om enstaka hekto per hektar, sa Anders Forsberg.
Åsa Romson ville vare sig bekräfta eller dementera det sifferunderlag som Anders Forsberg stödde sig på. Hon höll med om att miljöbalken föreskriver en konsekvensanalys där kostnad respektive nytta ska kvantifieras.
Anders Forsberg ifrågasatte också den svenska arbetsmodellen med regionala vattenmyndigheter som ska rikta direktiv till centrala myndigheter. Han menade att det krävs politiska avvägningar i vad han kallade mycket svåra frågor.
– Jag kan lugna Anders Forsberg med att det finns politiska avväganden i den här strukturen. Om kommuner eller myndigheter så anser kan de påkalla att regeringen ska avväga åtgärderna. Jag är övertygad om att vi kan hitta en bra balans, sa Åsa Romson.
Tidigare har företrädare för Moderaterna och Centerpartiet i motioner ifrågasatt vattendirektivets konsekvenser för den småskaliga vattenkraften.
Se hela den 21 minuter långa debatten mellan Åsa Romson och Anders Forsberg