Röjning är att förbättra skog genom att glesa ut den så den blir grövre och mer stabil. Är träden 7, 8 meter eller högre tas de ibland tillvara som biobränsle. Det går att röja på många olika sätt och med olika syften. Skogsägare som lejer bort röjning, bör därför ge tydlig instruktioner till den som ska röja.
– Intresset för röjning ökar tack vare skogsägarrörelsens kunskapsprojekt Kraftsamling Skog, Skogsstyrelsens och bolagens insatser, säger skogsskötselspecialisten Clas Fries på Skogsstyrelsen i Umeå.
Alla vanliga röjningssätt är selektiva, det vill säga man sparar de bästa träden. Vid schematisk röjning avgör bara trädens placering, inte skicket.
– Få privata skogsägare gillar att behandla sin skog schematiskt, säger Clas Fries.
Som Skogsland skrivit tidigare domineras röjningsbranschen av firmor med arbetskraft från Östeuropa. De röjer i regel billigast och snabbast.
Men röjer de på något särskilt sätt? Eller bara slarvigare?
– Nej, de röjer ofta med gott biologiskt resultat, granskar vilka träd som ska sparas, säger Clas Fries. Men de arbetar hårt, ofta med långa dagar och korta raster. Det är en ekonomiskt pressad bransch.
Detta trots att röjning ökar skogens ekonomiska värde. Röjning vid normal höjd, mellan 2 och 4 meter, minskar också risken för att man senare ska bli tvungen att rädda skogen med en skogsbränslegallring på grund av att många träd är slanka och instabila.
Men oavsett röjningsmetod så räcker det sällan att röja bara en gång. Ofta måste man röja en eller två gånger till innan första gallringen. Framförallt om det kommer rikligt med stubbskott av lövträd.
– Det finns också några tumregler för miljöhänsyn. Röj inte kantzoner närmast bäckar. Och man ska vanligen röja träd vid kulturlämningar men oftast spara udda trädslag som sälg eller asp, säger Clas Fries.