Professor Simon Blackmore från Harper Adams University i Storbritannien inledde mötet i samband med Agromekutställningen. Han ansåg att jordbruket snabbt måste bli mer flexibelt och effektivt. Lantbrukare måste helt enkelt bli bättre på att reagera på förändringar. Som exempel tog han en fastkörd 300 hästarstraktor. Jordbrukare brukar skylla på vädret, att det har orsakat partyt i surhålet. Men jordbrukaren kan varken ändra på vädret eller jorden, bara på traktorn, menade Blackmore.
Sedan andra världskriget har problemet lösts genom att ha mycket att göra på för kort tid och genom att skaffa allt större och därför tyngre maskiner. Men, de begränsningar väder och jord ger oss gör att ju större maskinerna blir, desto kortare tid har vi faktiskt på oss att göra jobbet. Att öka antalet hästkrafter hjälper inte om det är vikten som är problemet.
Därför behöver jordbruket mer av dagens teknik med GPS, molntjänster och stora data, anser Simon Blackmore. Men det räcker inte, vi behöver också robotar som gör jobbet smartare, energieffektivare och utan att skada marken eller köra fast. En ofattbart stor del av den diesel vi använder till jordbearbetning går åt till att reparera skadorna efter tidigare års bearbetningar, sa professor Blackmore.
Professor Blackmores resonemang följdes upp i en rad föredrag om precisionsodling, förarlösa robotar och olika tekniker för överföring, bearbetning och utbyte av jordbrukets information. Bland annat presenterade Leon Bonde Larsen från Södra Danmarks Universitet en robottestrobot. Med den kan robotstyrprogram provköras utan att man behöver åka ut i fält med en riktig agrirobot. Efter lite programmerande kunde hans kollega Mathias Mikkel Neerup sent på eftermiddagen väcka den aningen sömniga roboten och visa hur den fungerade. Se själv på filmen ovan.