Klyftan mellan de nettobetalande EU-länderna och de bidragsmottagande har aldrig varit djupare.
De rikare länderna i norr är inte beredda att betala den kraftigt höjda EU-avgift som blir följden av att deras ekonomier går relativt bra, medan flera länder i syd har noll tillväxt eller som i Greklands fall går bakåt.
Sverige som i år betalar drygt 31 miljarder i EU-avgift riskerar att få den höjd med åtskilliga miljarder. I synnerhet om inte statsminister Fredrik Reinfeldt får gehör för kravet om rabatt.
Den brittiske premiärministern David Cameron har i flera veckors tid hotat att lägga in veto för att få igenom kraftiga åtstramningar av budgeten i helhet och av jordbrukets andel i synnerhet. Sedan Margaret Thatcher 1984 dängde handväskan i bordet och krävde sina pengar tillbaka har brittiska ledare spelat upp ungefär samma scen inför budgetförhandlingarna.
Denna gång har hoten delvis fått effekt redan före slutstriden. I det allra senaste budet från förra veckan föreslår EU-ordföranden Herman Van Rompuy en nollbudget, som endast justeras för inflation, med åtstramningar för jordbruket.
För svensk del innebär Van Rompuys bud visserligen att kraven om en restriktiv budget har hörsammats, men ändå höjs EU-avgiften till 36 miljarder kronor, delvis därför att dagens rabatt minskar. Budet dömdes i veckan ut som oacceptabelt av EU-minister Birgitta Ohlsson.
Några dramatiska dagar av slutförhandlingar väntar nu i Bryssel.