Resistenta träd kan bli räddningen

Sjukdomen upptäcktes i Polen och Litauen i mitten av 1990-talet och har i dag spritt sig till stora delar av Europa. I Sverige dök den upp runt 2002-2003. I dag är den spridd i trädslagets hela utbredningsområde, det vill säga från Skåne till och med Mälardalen. Sedan 2010 finns asken, tillsammans med almen, på Artdatabankens rödlista för hotade arter.

– Dessutom är ett 60-tal lavar och insekter, främst skalbaggar, direkt beroende av asken för sin överlevnad, säger Stina Bengtsson, som doktorerar på askskottsjukan vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Enligt Lars-Göran Stener, som arbetar med skogsträdsförädling på Skogforsk, har cirka 30 procent av Litauens askbestånd slagits ut mellan 1998 och 2011.

– Vi ligger ungefär tio år efter Litauen när det gäller sjukdomens utveckling. Sett ur det perspektivet är situationen allvarlig, säger han.

Det finns vissa individer bland askarna som har visat sig vara motståndskraftiga mot sjukdomen. Lars-Göran Stener och Skogforsk söker nu pengar för kunna leta upp motståndskraftiga träd i växande skog. Tanken är att, med hjälp av de träd de hittar, odla fram motståndskraftiga askplantor.

– Men då måste vi dessutom få pengar att anlägga en fröplantage med motståndskraftiga träd. Och att anlägga en sådan tar 15 till 20 år från i dag, säger Lars-Göran Stener.

Men det är inte bara svenska forskare som vill lösa gåtan. Sedan i maj i år träffas forskare från flera europeiska länder inom ramen för ett EU-finansierat projekt, Fraxback. Syftet är att ge forskare chansen att utbyta kunskap och erfarenheter kring askskottsjukan. Sverige representeras av SLU-professorerna Jan Stenlid och Jens Peter Skovsgaard.