För det första, att metan från idisslares matsmältning påverkar klimatet är ingen kontroversiell ståndpunkt i den vetenskapliga litteraturen. Det har varit välkänt och diskuterats sedan 1980-talet.
För det andra, Ekeland lyfter fram den zimbabwiska farmaren och biologen Savory som hävdar att fler kor skulle kunna rädda klimatet. Detta är tyvärr helt fel, och har bland annat påvisats i ett tidigare inlägg i
För det tredje, bakterier i kors magar producerar metan när de bryter ner cellulosa. Kor som äter mycket spannmål släpper ut något mindre metan. Dock, utsläppen av lustgas och koldioxid från produktionen av spannmål är ofta högre än för vall. Sett i sin helhet, orsakar kor som äter mycket grovfoder ungefär lika höga växthusgasutsläpp per kilo kött eller mjölk som kor som äter en större andel spannmål. Att låta kor äta mer grovfoder må lösa en del andra miljöproblem, men inte klimatproblematiken. Dessutom, oberoende av produktionssystem, orsakar nötkött väsentligt högre utsläpp per kilo protein än gris, kyckling eller baljväxter.
Slutligen, kor har oneklig varit en central del av jordbruket och kulturen i Sverige under tusentals år. Och i en tid utan fossila bränslen och få idisslare på jorden utgjorde korna inget problem för klimatet. Men idag finns det omkring sex gånger fler vilda och tama idisslare i världen än för 500 år sedan, och dessutom en stor mängd andra utsläpp av växthusgaser. Ska vi vara säkra på att nå de klimatmål som FN satt upp krävs inte bara att vi drastiskt minskar utsläppen från fossila bränslen utan att vi även minskar utsläppen från kor. Den positiva betydelse korna har, och har haft i Sverige, förändrar inte detta sakförhållande.
undefined