Rekordtidig vår i norra Sverige
"Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ned och dö". Ja, i år rasade vintern ut ovanligt tidigt - redan vid valborg blommade det i Norrland.
"Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ned och dö". Ja, i år rasade vintern ut ovanligt tidigt - redan vid valborg blommade det i Norrland.
För femte året i rad genomförde Svenska Botaniska Föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet den så kallade "Vårkollen". Nästan 8 500 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från över 1600 platser i landet, uppger Vårkollen i ett pressmeddelande.
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga rapporterat in.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet. Det gör att forskarna i dag kan se att våren kommer allt tidigare.
För 100 år sedan var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid valborg i sydligaste Skåne. De senaste åren har Vårkollen visat att lövsprickningen numera nått upp till Mälardalen samma period. I år var lövsprickningen rekordtidig - första maj hade den i stort sett startat i hela landet. I början av 1900-talet hade sälgen börjat blomma i Götaland och Svealand vid valborg. I år hade arten påbörjat sin blomning i hela landet, den var till och med överblommad ända upp i södra Norrland.
Häggen, som de senaste åren bara har rapporterats blomma på några enstaka ställen vid valborg, stod i år i full blom i stora delar av Götaland och Svealand.
Enligt tidigare Vårkollar har det inte varit så stor skillnad i hur långt upp i landet tussilagons och blåsippans blomning synts till, jämfört med för hundra år sedan, men i år blommar de i hela landet utom i nordligaste fjällvärlden. Tussilagons och blåsippornas blomning var vid valborg till och med avslutad en bit upp i Norrland.
– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen har tidigarelagts några veckor sedan 1980-talet vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Ett sådant här extremt år flyttar gränserna för vår förståelse av vad som kan bli "normalt", om klimatförändringen får fortgå, säger Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.