Rekordstort intresse för att bevattna vallen
Intresset bland framför allt mjölkbönder för bevattning av vall är rekordstort. Från att tidigare mest ha använts i sydöstra Sverige investeras det nu även på andra håll.
Försäljningen av bevattningsanläggningar har efter förra sommarens torka nått rekordnivåer. En stor del av kunderna är mjölkbönder som vill kunna vattna sin vall.
– Vi jobbar väldigt mycket med djurbönder i dag och då framför allt mjölkgårdar. De som odlar sockerbetor och andra specialgrödor har oftast bevattning sedan tidigare, säger Michael Hjortenholt, lantbruksförsäljare på Östorps bevattning.
Slutsålt för i år
Den som vill få ny utrustning levererad till kommande säsong är i princip för sent ute. Det gäller i synnerhet de självgående modellerna med lång slang. Samtidigt är utbudet av begagnat högst begränsat och den som har något att sälja kan nog göra en bra affär.
– De kunder som sedan tidigare har vattnat vallen har funnits primärt i södra Sverige. Nu har vår marknad vuxit mot Smålands inland, Mälardalen, Västergötland och ända upp i södra Dalarna. Intresset märktes när vi var på Brunnbydagarna i juli, säger Mathias Granath, försäljningschef på Rosenqvists Irrigation.
Fem gånger större ordervolym
Företaget hade med sig en fem gånger större ordervolym in i 2019 jämfört med året innan. Rosenqvists räknar med att leverera cirka 100 maskiner i år vilket är 30–40 procent mer än genomsnittsåret. Det finns också kunder som planerar för leverans 2020.
– Det bästa är att börja med tillståndsfrågan. Om det behöver sökas vattendom får man räkna med upp till 18 månader för den processen och även om det räcker med en anmälan till länsstyrelsen så tar den någon månad, säger Mathias Granath.
Svarar bäst av alla grödor
Utifrån olika försök har det gjorts kalkyler på utväxlingen av bevattnad vall. Slutsatsen är att vallen är den gröda som svarar mest i skördehänseende med ett ökat utbyte på 15–50 procent. I de mest nederbördsfattiga områdena kan bevattning erfarenhetsmässigt ge fördubblad skörd. Det förutsätter tillgång till stora vattenvolymer, minst 500 och helst 1 000 kubikmeter per hektar.
– Långt ifrån alla har möjligheten att satsa på bevattning. Det är också en fråga om tidstillgång och investeringsutrymme, säger Frans Johnson, numera på Jordbruksverkets växtskyddscentral i Kalmar och tidigare rådgivare på Hushållningssällskapet.
Rekommenderar nytt
För den som investerar i dammar och stamledningar rekommenderar Frans Johnson nya maskiner för ökad driftsäkerhet och med digitala funktioner som övervakning och styrsystem som inte går att få på alla äldre maskiner.
Ett exempel på Öland med en bevattning av 100 hektar med 100 000 kubikmeter vatten visar att dammen stod för en tredjedel av totalkostnaden på 3 miljoner kronor, elanslutning och stamledningar för ytterligare en tredjedel samt maskinerna för den sista tredjedelen.
FAKTA: Behöver ha minst 500 kubikmeter per hektar
En millimeter regn motsvarar 10 kubikmeter vatten per hektar.
Rekommenderad baskapacitet är 500–1 000 kubikmeter per hektar lite beroende på jordmån, lokalt klimat och grödor.
För att vattna 100 hektar krävs 50 000–100 000 kubikmeter.
Den förväntade skördeökningen på vall vid bevattning är 15–50 procent. Kombinationen vitklöver, timotej och ängsvingel får den högsta utväxlingen.
Källa: Jordbruksverket
Självgående att föredra
Till bevattning av vall säljs ofta självgående modeller med slanglängder på 800–1 000 meter som kan gå i 42 timmar på ett drag. Priserna ligger på 500 000–700 000 kronor.
– Investering i en bevattningsanläggning betalar sig normalt på några år. Vi har fått signaler från kreditgivarna att de hellre lånar ut till bevattningsutrustning än till anskaffning av ytterligare mark och att de räknar upp värdet på lantbruksfastigheter med bevattning, säger Michael Hjortenholt.
Skänker grundtrygghet
Den allmänna uppfattningen i branschen är att bevattning kommer att bli mer och mer normalt inom lantbruket. Även om det inte blir någon torrsommar kommer det nästan alltid kortare perioder under säsongen när bevattning kan göra skillnad.