Rekordstort gap mellan avräkninspris och handeln
Statistik från Jordbruksverket visar att handeln och industrin kunnat utnyttja sin makt på mejerimarknaden. I dag är gapet mellan avräkningspriset och konsumentpriset rekordstort.
Statistiken visar att bonden och konsumenten dragit det kortaste strået på mejerimarknaden. En indexserie* (se diagram 1) från 1968 och framåt avslöjar att avräkningsspriset till bonden pressats tillbaka sedan mitten av 1980-talet, med undantag från de senaste årens tillfälliga toppar. Samtidigt har handeln och industrin kunnat utnyttja sin marknadsmakt och höja priserna.
– Det här diagrammet visar att mejerierna haft det svårt att kunna ta tillräckligt betalt för sina produkter och få kostnadstäckning sedan marknaden avreglerades i slutet av 1980-talet, säger Lennart Holmström, marknadsanalytiker på LRF Mjölk.
Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket, menar att diagrammen tydligt visar på handelns och mejeriernas makt.
– VI har 4 miljoner hushåll i Sverige, 5 000 mjölkföretagare och några mejerier och livsmedelskedjor. Ju färre aktörer desto mer makt får de. Sedan är frågan hur de väljer att utnyttja den – genom att skaffa monopolvinster eller genom att utnyttja stordriftsfördelar, säger Harald Svensson.
Jordbruksverket har också tagit fram statistik i kronor och ören från 1940-talet som visar konsument- och avräkningspriset omräknat till 2012 års prisnivå (se diagram 2). Konsumentpriset för mjölk börjar nu närma sig 1960-talets höga nivåer som fick de så kallade "skärholmsfruarna" att bojkotta mjölk och kött i butikerna. Ett initiativ som fick dåtidens socialdemokratiska regering att införa prisstopp och direktsubventioner på livsmedel, något som syns tydligt i diagrammen.
undefined