Regeringens brandutredning pekar på brister
Organisationen och släckningsarbetet under den stora skogsbranden i Västmanland hade flera brister. Det visar regeringens särskilda utredning av katastrofen.
I augusti i fjol fick kammarrättsrådet Aud Sjökvist i uppdrag att utreda hanteringen av skogsbranden. Syftet var att dra lärdomar för framtiden om bland annat krisberedskap. Rapporten, som blev klar i mars efter att utredningens tid förkortats med sex månader, belyser flera brister i hanteringen av katastrofen.
undefined
Branden startade torsdagen den 31 juli 2014 på ett hygge nordost om Seglingsberg i Surahammars kommun. Räddningstjänsten kom till platsen först 40 minuter efter det att larmet nådde SOS Alarm klockan 13.29. Dessutom var insatsen till en början underdimensionerad, både personellt och materiellt. I utredningen förklaras detta bland annat med att Räddningstjänsten hade bristande insikter i betydelsen av skogsbrandindex, som vid tidpunkten var 5E (extremt stor brandrisk).
Vidare dröjde det till måndagen den 4 augusti innan räddningscheferna i berörda kommuner överlät ansvaret för insatsen på länsstyrelsen. När ansvaret verkligen övertogs, på tisdagen, skapades en samverkan mellan flera centrala myndigheter. Den nya ledningen tog ansvar för både räddningsarbetet och krishanteringen, vilket effektiviserade den samlade insatsen, enligt utredaren.
undefined
Skälet till att länsstyrelsen inte kopplades in tidigare förklaras bland annat av att myndigheten själv, samt kommuner och Räddningstjänst, förlitade sig på befintliga handlingsplaner för krisberedskap. Men dessa gav bara sken av en god beredskap. I själva verket saknade Räddningstjänsten nödvändiga praktiska övningar tillsammans med exempelvis Försvaret, myndigheter, företag och frivilligorganisationer, enligt rapporten.
Brandutredaren konstaterar också att vädret var extremt torrt, varmt och relativt blåsigt när branden härjade. Sammantaget blev den därför ovanligt svårbemästrad.