Rättsosäker tolkning av kalkresultat
Vattenmyndigheten vill lagstifta om strukturkalkning. Men är det verkligen rätt? Här kommenterar Land Lantbruks teknikredaktör myndighetens syn på kalkningen.
Med strukturkalkning kan fosforförlusterna från lerjordar minska. Därför vill Vattenmyndigheten
Jo, så här har det gått till. 2011 fick myndigheten tag i preliminära resultat från ett försök vid Bornsjön. Försöksled C fick strukturkalk. Åren 2008–2010 gav led C 13, 11 och 0 procents skördeökning. I snitt 8 procent men bara i ett försök.
Bra, sa myndighetens Bill, vi kör 8 procent som medeltal för lerjordar. Sedan höftar vi med 5 tons riksmedelsskörd, fyllde Bull i, och 1:50 kr/kg spannmål och billigare bearbetning, det ger plus 630 kronor/hektar. Just vad kalken kostade, sa Bill. Precis, sa Bull.
Men i Bornsjöförsökets slut-rapport gav led C samma år 13, 7 och 0 procent merskörd. I snitt för alla skördeår gav kalkledet plus 4 procent. Senare
Vattenmyndigheten använder alltså försöksresultat som en känd potentat läser såväl Toran som Bibeln och Koranen. Sådan myndighetsutövning är inte rätts-säker. Lantbrukare har goda skäl att noga syna all information i Vattenmyndighetens databas VISS.
undefined