Ett rapsolje- och naturkautschukbaserat material kan bli plansiloplastens död. Det hoppas Edgar Remmele, doktor vid Teknik- och stödcentrat för förnybara råvaror. Materialet bryts ned i biogasreaktorer, ny undersöks om det också kan godkännas som foder till mjölkkor.
En av EuroTiers viktigaste nyheter var ett biobaserat silotäckningsmaterial. Att täcka plansilor är både tids- och arbetskrävande, och med höga silofack inte riskfritt. Det går också åt mycket fossilbaserad plast.
Därför har Kompetenscentrat för förnybara råvaror, TFZ, i bayerska Straubing utvecklat ett biobaserat och biologiskt nedbrytbart tvåkomponentmaterial för silotäckning. Sedan vätskorna blandats och sprutats över grönmassan härdar komponenterna till ett elastiskt, syretätt och hållbart skikt med egenskaper jämförbara med siloplastens.
Huvudbeståndsdelar är rapsolja, vatten och naturkautschuk, och materialet bryts ned i biogasanläggningar. Nu pågår försök som ska visa om materialet bryts ned i kons våm och alltså kan godkännas som foder. I så fall skulle täckmaterialet inte bara kunna täcka biogasgrönmassa utan också ensilage till mjölkkor.
Rapsoljan angriper bitumenbaserade betongskyddsmedel, men inte epoxybaserade skydd. Edgar Remmele bedömer att totalkostnaden inklusive arbete och maskiner för täckning med rapslatex för närvarande blir tre-fyra gånger dyrare än med siloplast.
