Rapport: Tufft för djurbönder - ljust för växtodlare

Konkurrenskraften och lönsamheten svajar inom animalieproduktionen, visar rapporten Grön konkurrenskraft. Däremot ser det bättre ut för växtodlingen.

Svensk spannmålsodling står sig även bra i en internationell jämförelse.

– Växtodlingens konkurrenskraft ser ut ungefär som i grannländerna, men det gäller att hela tiden se till att den inte försämras om den ska stå stark, säger Jimmy Larsson, lantbruksansvarig på LRF Konsult.

Gemensamt för hela lantbruket är att kostnaderna för diesel är bland de högsta i EU, priset på traktorer har ökat mer än i omvärlden, medan priset för foder följer utvecklingen i grannländerna. Gödselkostnaden har ökat mindre än i andra länder.

Men lantbruket, framför allt animalieproduktionen, är utsatt för ett hårt konkurrenstryck:

• Mjölk. Ökad import sätter hård press på den svenska mejerimarknaden. Högre kostnader för djurvälfärd och byggnader påverkar konkurrenskraften på gårdarna. Två olika gårdar har studerats. En med 220 kor i slättbygd i södra Sverige står sig väl i konkurrensen med andra länder. Det betyder dock inte att lönsamheten är bra. Värre är det för den andra gården som ligger i skogs/mellanbygd och har 55 uppbundna kor. Geografiska nackdelar, svårare att skapa maskinsamarbeten, dyrare transporter och sämre arrondering slår mot konkurrenskraften.

– Skillnaderna inom ett land är ofta större än mellan två länder, säger Jimmy Larsson.

• Nötkött. Brist på signaler från marknad och myndigheter har gett en låg investeringstakt, trots att lönsamheten var bra 2013.

– Det finns goda möjligheter för miljötjänster. Men det kräver förstås stabila, tydliga regler från myndigheterna, annars är det kört, menar Jimmy Larsson och pekar på tillgång till naturbetesmarker som ger EU-stöd. Det gäller även att betalningen för svenskt nötkött ligger på en attraktiv nivå.

Största konkurrensnackdelen är höga foderkostnader. På sikt hotar ökad import från USA om frihandelsavtalet med EU går igenom.

• Griskött. Problemen är kända, låg investeringstakt, högre smågrisdödlighet än i grannländerna och högre byggkostnader. Jimmy Larsson vill trots problemen lyfta fram några positiva tecken: Gott hälsoläge, låg antibiotikaanvändning och hög daglig tillväxt på grisarna.