Räkor som biprodukt från bruket
Med hjälp av spillvärme och sockerrester från papperstillverkningen har en forskare på lantbruksuniversitetet tagit fram en metod för odling av jätteräkor på nordliga breddgrader.
Odla jätteräkor i Sverige med hjälp av restprodukter från pappersbruket låter kanske som ett aprilskämt, men en odlingsmetod för detta har faktiskt tagits fram på lantbruksuniversitetet.
Matilda Olstorpe, forskare vid Institutionen för Mikrobiologi på SLU, har löst uppvärmningen av odlingsbassängen och räkornas matförsörjning genom att använda restprodukter från papperstillverkning.
– Vi tar värme från brukets processvatten och leder det med hjälp av värmeväxlare till odlingen. Det är helt separata system, bara värmen som överförs, berättar Matilda Olstorpe som arbetat med projektet tillsammans med Anders Kiessling (professor i vattenbruk) och personer från Hallsta pappersbruk i Uppland.
Räkornas föda utgörs av särskilda bakterier och jästsvampar som odlas på sockerprodukter som finns kvar i vedresterna vid papperstillverkningen. Matilda Olstorpe har i sina försök använt sig av restprodukterna från bruket i Hallsta.
Tanken är inte att pappersbruken själva ska bli räkodlare:
– Man behöver ha expertis inom området för att få det att fungera. Hallsta vill inte odla utan vill koncentrera sin kompetens på pappersindustrin, de ger oss material som mark värme och restprodukter för att göra det vi har expertis inom, förklarar Matilda Olstorpe.
Hon siktar nu på en fungerande produktion av jätteräkor för den svenska marknaden om cirka 2 år. Via nybildade bolaget Vegafish, där Matilda Olstorpe är vd, söker hon nu investeringskapital.