Professor: bättre ekonomi utan hyggen
Kalhyggesfritt är lönsammare än konventionellt trakthyggesbruk på många marker. Det hävdar jägmästaren Peter Lohmander som är professor i företagsekonomi på SLU i Umeå.
Peter Lohmanders forskning i det ämnet har lett fram till slutsatsen att dagens kalhyggesmetod – trakthyggesbruket – många gånger inte är det ekonomiskt bästa alternativet.
– Jag har gjort kalkyler som visar att kalhyggesfritt, så kallat kontinuerligt skogsbruk, ofta är det lönsammaste alternativet. Jag är övertygad om att det gäller i stora delar av landet och är ett skötselsätt vi inte bör avstå ifrån, även om metoden självklart inte ska användas överallt.
Kritikerna menar att han har fel och att tillväxten blir mycket lägre om man inte bedriver kalhyggesskogsbruk.
– Det där är ett mantra, det är inte bevisat att tillväxten sjunker på ett allvarligt sätt. Tvärtom, med ett kontinuerligt skogsbruk har man hela tiden växande träd på marken som man med utglesning ger ny växtkraft. Genom mindre uttag av de största träden ökar andelen timmer kraftigt och höjer nuvärdet av avkastningen, säger Peter Lohmander.
Peter Lohmander har en kalkylmetod som visar att under vissa förutsättningar krävs det att medeltillväxten per år ökar med mer än 58 procent för att det ska vara lönsamt att välja kalhyggesmetoden före kontinuerligt skogsbruk.
– Och den tillväxtökningen med kal- hyggen tror jag inte att någon skogsutbildad lovar ut. Jag uppmanar därför alla skogsägare att i eget intresse räkna på sitt skogsbruk och jämföra vad som passar dem bäst.
Men huvudargumentet för kalhyggesfritt skogsbruk är, som Peter Lohmander ser det, miljön:
– Med det sättet att sköta skogen minskar motsättningarna mellan produktion och naturvård. Först då kan vi närma oss lagens krav på jämställda mål. Med dagens ensidiga kalhyggesbruk är det ju en nästan hopplös målsättning.
undefined
undefined