Det finns många fördelar med ett varmare klimat i form av längre odlingssäsong, ökad tillväxt och hållbarhet för det nordiska produktionslantbruket. Enligt en ny rapport från Nordiska ministerrådet kommer väderleken förändras mer i Norden än i övriga världen.
För att lantbrukssektorn ska hänga med behöver nya grödor utvecklas. Problemet är att växtförädlingen är privatiserad och de stora företagen anser inte att den nordiska marknaden är tillräckligt stor att satsa på, menar forskarna.
– De långa sommardagarna i Norden och mörka vintrarna har helt andra förutsättningar. Det går därför inte att bara flytta över sorter som inte är anpassade efter dessa speciella förhållanden, säger Jørgen E Olesen, professor i agroekologi vid Aarhus universitet och en av forskningsledarna till rapporten "Climate change and primary industries".
Forskarna behöver identifiera och ta fram nya genotyper som kan överleva i nordiska förhållanden och samtidigt avkasta bra. Lösningen kan finnas i den genetiska mångfalden om man ska hitta rätt arter till rätt platser, till exempel i gamla lantraser eller spannmålssorter.
– Problemet med gamla sorter och raser är att de är anpassade till ett kyligare klimat, här krävs det helt nya innovationer, säger han.
Det behövs produktutveckling, nya tekniker och gränsöverskridande politiska samarbeten för att möta de framtida utmaningarna.
Redan nu ser forskarna att nya växt- och djurarter vandrar norrut vilket för med sig stora förändringar i ekosystemen. Ett exempel är den ökade majsodlingen.
– Det finns inte ett enda ställe på jorden där jordbruk bedrivs på breddgrader så långt norrut som i Norden. Ett förändrat klimat kommer vara mer fördelaktigt för de nordiska produktionsförhållandena än i andra länder som kommer få problem med torka, säger Jørgen E Olesen.
Extremväder kommer bli allt vanligare vilket drabbar skogsbruket då risken ökar för stormfällor när tjälad mark bli mer sällsynt. Spannmåls- och vallodling kommer gynnas av en längre odlingssäsong. Varmare temperaturer gör det möjligt att odla mer proteinrika grödor som i dag trivs på mer sydliga breddgrader. Det gör att djuruppfödningen kan bli mer självförsörjande på foder.