Precision kräver tillämpad forskning
Ska det digitaliserade lantbruket gå framåt måste tekniken bli bättre och standarder införas, skriver Per Emgardsson i veckans krönika.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Inför Borgeby berättade Imke Borchardt från lantbrukskammaren i Schleswig-Holstein om kammarens tioåriga precisionsodlingsprojekt. På godset Helmstorf provade man precisionsodling i praktiken.
Somt funkade och var lönsamt, som jordartskartering och jordartsanpassade utsädesgivor.
Somt funkade inte eller var olönsamt på Helmstorf, som precisionskultivering för både maskiner och datorer strulade. Att anpassa kvävegivor med N-sensor eller konkurrenten Isaria var också olönsamt. Kanske hade de jordartsanpassade utsädesgivorna redan gjort jobbet
Men viktigaste skälet var bristfällig och omogen teknik. Centrifugalspridarna sprider överlappande och saknar vettig sektionskontroll, datorer krånglar och skördemätarna är onoga.
Ska drömmen ”Lantbruk 4.0” bli verklighet måste både indatahantering och teknik bli mycket bättre, ansåg Imke. Det behövs standarder för hantering av precisionsodlingsdata, och maskinerna behöver en rejäl teknisk utveckling.
Slutsatsen var aningen tysk. Ska precisionsodling lyckas behövs oberoende, tillämpad forskning samt försök i praktisk drift. Det är där olika tekniker ska bevisa sina drifts- och miljönyttor för både samhälle och jordbrukare. Varför? Jo, jordbrukare ska producera livsmedel, inte bevisa att tekniken fungerar.