Höstupplagan av Lantbruksbarometern visar att 35 procent av lantbrukarna anser att lönsamheten är ganska god. Det är en ökning med 9 procentenheter jämfört med i våras.
Trots de positivare tongångarna är det ändå 38 procent som anser att lönsamheten är ganska dålig.
En fjärdedel ser dålig lönsamhet
Endast 2 procent av lantbrukarna upplever lönsamheten som mycket god. I andra ändan av skalan finns 24 procent, det vill säga en fjärdedel av lantbrukarna, som upplever lönsamheten som mycket dålig. Jämfört med hösten 2015 är det ändå en klar förbättring. Då ansåg 36 procent att lönsamheten var mycket dålig.
Barometern, som tas fram av LRF Konsult och Swedbank/Sparbankerna, visar stora skillnader mellan olika produktionsgrenar.
Bäst lönsamhet upplever grisköttsproducenterna att de har, med ett så kallat lönsamhetsindex på 57, medan mjölkproducenternas index är minus 86. Det är den största skillnaden någonsin mellan två olika produktionsgrenar i Lantbruksbarometern (som tagits fram sedan 1987).
Även nötköttsproducenterna har ett positivt lönsamhetsindex på 15 medan växtodlingsproducenterna har minus 49.
Lönsamhetsindex är ett nettotal och beräknas som skillnaden mellan andelen som svarat ”mycket god” eller ”ganska god” och andelen som svarat ”ganska dålig” eller ”mycket dålig”. Ett negativt nettotal innebär att fler än hälften av de tillfrågade bedömer lönsamheten som dålig. Nettotalet kan variera mellan minus 100 till plus 100.
Ser positivt på framtiden
Samtliga verksamhetsgrenar tror på en liknande eller förbättrad lönsamhet för hösten 2017. Mjölkproducenterna har den största förväntande ökningen men nivån är fortfarande negativ, minus 37.
Lantbrukarna har även tillfrågats om sin tro på lönsamheten om ett år. 43 procent tror att lönsamheten om ett år kommer att vara mycket god eller ganska god. 53 procent tror att den kommer vara ganska dålig eller mycket dålig. Framtidstron är högre jämfört med för ett år sedan.
undefined