1 000 slumpmässigt valda svenskar fick rangordna fyra alternativ från bästa till sämsta omgivande landskap. Alternativen var åker utan betesdjur, åker med betesdjur, björkplantering där kreatur betar gräset mellan träden samt naturlig igenväxning av åkern till tät skog. Alternativen illustrerades med teckningar där vart och ett omger ett bostads- eller fritidshus.
49 procent valde björkplantering med betesdjur och 19 procent åker med betesdjur som bästa alternativ. Nästan 70 procent föredrog alltså landskap med betesdjur. Endast 10 procent tyckte att åker utan betesdjur var bäst. Anmärkningsvärt är att över 20 procent angav naturlig igenväxning till tät skog (”förbuskning”) som bästa alternativ.
Det var främst yngre respondenter som föredrog eller i varje fall accepterade detta alternativ medan äldre starkt ogillar förbuskning. Björkplantering med betesdjur värderades som klart bäst i alla åldersgrupper.
Enligt undersökningen vill svenskar alltså ha betesdjur på åkrarna och då helst i kombination med björkar (eller andra träd?). Men arealen åkerbete och naturbete har minskat kraftigt under senare år och trädplanteringar med betesdjur förekommer knappast. För att säkerställa framtida miljöersättningar är det angeläget att jordbrukets produktion av landskapsvärden blir bättre anpassad till vad folk vill ha. Men detta förutsätter att även det populäraste alternativet ”nya björkhagar” skulle berättiga till miljöersättning.
”Nya björkhagar” kan också minska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser. Trädens kolinlagring och bioenergiproduktion kan kompensera den betesbaserade köttproduktionens utsläpp av klimatgaser. Internationell forskning tyder också på att djuprotade träd i kombination med jordbruksväxter med ytligt rotsystem leder till bättre utnyttjande av markens växtnäring och vatten än träd och jordbruksväxter odlade var för sig. Samodlingen kan därför öka den samlade produktionen av mat och bioenergi, men kräver mera arbete än specialiserad produktion.
Med samhällsekonomiskt motiverad miljöersättning för både landskaps- och klimatnyttan skulle "nya björkhagar” kunna bli lönsamma på en del åkrar där enbart matproduktion inte lönar sig. Med sådana ersättningar skulle det också kunna bli lönsamt att anlägga nya björkhagar på nuvarande skogsmark där landskapsbilden är viktig.