Poppel ger populärt hög avkastning
Det flesta skogsägare skulle vara mer än nöjda med en slutavverkningsvolym på drygt 580 kubikmeter per hektar. Så mycket gav odlingen av hybridpoppel vid Näsbyholm i Skåne. På 24 år.
Förutom stamvolymen på 467 kubikmeter för den 0,8 hektar stora planteringen gav avverkningen även 92 kubikmeter grot. Veden har sålts till massaindustrin, groten blir energived och de totala intäkterna beräknas till cirka 187 000 kronor. Tillväxten var 29 kubikmeter per hektar och år men för hybridpoppeln är det här inga extremvärden, anser Lars Christersson, professor emeritus vid SLU.
– Nej, vi har lika hög produktion vid planteringar i till exempel Uppland. Det är tveksamt om det finns något annat, skog eller jordbruksgrödor, som ger lika hög avkastning i vårt land vare sig vad gäller volym eller ekonomi, säger han.
undefined
Lars Christersson har arbetat med skoglig intensivodling för energiproduktion under många år, inledningsvis mest med Salix. Efter pensioneringen inriktade han sig på poppel för att inte "vara i vägen" för sin efterträdare.
– Poppeln har inte fått lika mycket uppmärksamhet som salix. Dels fick den lite dåligt rykte på grund av att man använda fel kloner i början, dels har den längre omloppstiden gjort att det är först nu man kan börja avverka de planteringar som gjordes i början av 1990-talet.
Lars Christersson har följt många av de planteringar som gjorts och ibland mötts med skepsis eftersom tillväxtsiffrorna förefallit orimligt höga.
undefined
– Bland annat har det funnits kritik mot att höjden överskattats på grund av svårigheter att göra mätningar i de täta bestånden. Men avverkningen i Säbyholm bekräftar att poppeln producerar lika mycket som salix. Ekonomin blir dessutom ännu bättre i den andra generationen som kommer som stubbskott och vi är ganska säkra på att man kan öka produktionen per hektar ytterligare genom tätare förband.
Men hur är det med avsättningen? Marknaden för bioenergi är just nu inte så het, inte alla massabruk accepterar poppeln som råvara och från sågverken finns ingen efterfrågan.
– Som jag ser det krävs en riktig satsning på fordonsbränsle för att det ska blir drag i odlingen av energiskog. 1977 fick vi i uppdrag att undersöka salix och poppel för energiproduktion. Nu har vi byggt upp kunskaper, utvecklat maskiner och kloner som vi kan använda om vi vill i framtiden, avslutar Lars Christersson.