Politiska reformer avgörande för Indiens utveckling

undefined

Mellan Hyderabad och Warangal i södra Indien väntar långtradare och traktorer på att få lämna sin last vid bomullsfabrikerna. Lastbilsflaken bågnar under tyngden medan förarna vilar sig i skuggan. Nedanför vägen betar getter i det torra gräset och på en del av motorvägen ligger nytröskat ris på tork.

Odlingslandskapet känns oändligt stort här uppe på högplatån i södra Indien. Men det är många månader kvar till nästa regn och redan nu är det dammande torrt i delstaten Andhra Pradesh, en av Indiens största med lika stor befolkning som Tyskland.

I Andhra Pradesh är de flesta bönder, oftast småbönder med ett par tunnland mark, kanske getter och några kor. Även om den typiska gården är liten är Indiens lantbruk gigantiskt. Landet har på några decennier gått från upprepade svältproblem till att bli en av världens största livsmedelsproducenter. Det är sedan några år världens största mjölkproducerande land med ambition att fortsätta växa snabbt. Exporten av nötkött är en av världens största, driven av det växande antalet djur från mjölkproduktionen. Kon är på sätt och vis helig, men inte buffeln.

Åkermarken ger utrymme att odla allt som finns. Mango, mynta, potatis, bomull, kryddor, spannmål, hirs – enbart odlingen av linser och bönor slukar 18 miljoner hektar.

Veteproduktionen har nästan tredubblats sedan 1980. Risodlingen är världens näst största och även om mycket tröskas för hand tar maskinerna över allt mer.

– Indiens bönder kommer spela en stor roll i världen, en mycket stor roll, produktiviteten kommer explodera. Vi kan öka skördarna med minst 40 procent, säger Chengal Reddy, generalsekreterare för Cifa, en av Indiens stora bondeorganisationer.

– Ris, vete, bomull, frukt och grönsaker - vi kommer bli en världsspelare, säger han självsäkert.

Chengal Reddy är starkt positiv till GMO och ökad användning av bekämpningsmedel och anses vara en tung lobbyist för amerikanska bolag som Monsanto, Du Pont och livsmedelskedjan Walmart.

– Rika länder kan snacka, men vi är beroende av bekämpningsmedel och av GMO-grödor.

Han bjuder på lunch hemma i bostaden i centrala Hyderabad och skickar runt skålar med heta curryröror och doftande linsgrytor. Högerhanden rör vant ihop ”butter chicken” med ris medan vänsterhanden gestikulerar över matbordet. Dofter av kardemumma, kryddnejlika och chili fyller luften när dottern Sushma kommer med nya skålar.

– Med investeringar i jordbruket kan vi exportera ris, bomull och vete. I Kina är efterfrågan stor och Kina ligger nära, säger Chengal Reddy och spår en ljus framtid för Indiens bönder om de får modern teknik.

Bilden av Indien är komplex. Motorvägar breder ut sig, men fälten plöjs med oxar. Medelklassen växer med flera miljoner varje år men de fattiga är fortfarande fler. 400 miljoner indier lägger sig hungriga varje kväll, fler än i något annat land, konstaterar rapporten World Hunger Index. Det beror inte på matbrist – livsmedelsbutikerna är överfulla – utan på sociala klyftor och politiska misslyckanden.

Att GMO och modern teknik är en enkel lösning tvivlar många på. Med små åkertegar som främst måste försörja familjen är det indiska lantbruket svårt att lyfta med enkla medel, konstaterar internationella bedömare som OECD och efterlyser politiska reformer.

Indien ligger också långt efter till exempel Kina i produktivitet, men skillnaderna är stora inom landet.

Andra pekar på de stora utmaningar Indiens bönder står inför. De flesta är fattiga analfabeter och har små möjligheter att hitta jobb i städerna. Att snabbt strukturera om lantbruket är ingen enkel match.

– Ska det lyckas måste andra jobb skapas. Regeringen lovade ta fram 56 miljoner nya jobb, det blev två. Tills det lyckas måste småbönderna få stöd att utveckla sina gårdar utan att ta stora ekonomiska risker, säger GV Ramanejulu på organisationen Center for sustainable agriculture, CSA, som ser kunskapsöverföring och lokala, billiga lösningar som avgörande för att stärka bönderna.

Han och många med honom ser GMO och modern teknik som en ekonomisk risk. Lyckas skörden kan det ge pengar – misslyckas den hotar ekonomisk katastrof. Varje år tar tusentals bönder livet av sig efter att ha fastnat i skuldfällor. De officiella siffrorna över antalet självmord är otäck läsning som kan ställas bredvid uppgifter om ekonomisk utveckling och framgång.

Vandana Shiva är en av Indiens mest tongivande debattörer. Hon grundade organisationen Navdanya som utbildar bönder och arbetar med att bevara och utveckla lokala utsäden. Bakom sig har hon runt en halv miljon småbrukare.

Tvärt emot Chengal Reddy ser hon GMO-grödor och Walmarts etablering i landet som ett hot.

– Ingen kan väl inbilla sig att Indiens miljoner småbönder kan bli aktuella och få sälja till amerikanska Walmart, säger hon med anledning av att Chengal Reddy gett sitt stöd till livsmedelskedjans etablering i Indien.

– De och andra kedjor behöver stora volymer, jämn kvalitet och ställer krav som få indiska bönder kan leva upp till. De slår ut de små butikerna som är böndernas viktigaste kunder.

Även hon spår kraftiga produktionsökningar – fast med helt andra metoder.

Frågan är om landet ska gå mot ökad odling av GMO-grödor eller inte, mot storskalighet eller stärkt skydd för småbönder? Med 170 miljoner hektar odlad mark är det stora summor i potten.

En sak är alla överens om – även om jordbruksproduktionen har vuxit skulle tillväxten kunna vara väldigt mycket större. Ökad kunskap, bättre odlingsmetoder och politiska reformer pekas ut som avgörande. En del av Indiens bönder är på G – miljoner av dem är det inte.