Den goda tanken är att de som vi röstar fram vart fjärde år ska utöva makten på vårt uppdrag. Men dagens riksdagsledamöter verkar allt mindre intresserade av att utöva makt och av att leva upp till det förtroende vi gett dem.
I allt högre utsträckning överlämnar de i stället makten till enskilda tjänstemän på olika myndigheter. Detta sker bland annat därför att riksdagsledamöterna inte tycks förstå konsekvenserna av de lagar de stiftar. Lagstiftningen tenderar också att allt oftare bli en ramlagstiftning som lämnar ett stort utrymme åt tillämpningar som ibland går stick i stäv med lagstiftningens syfte.
Det finns många exempel på denna utveckling. Sveriges sätt att implementera EUs vattendirektiv är ett flagrant sådant exempel. Det gäller också den misslyckade rovdjurspolitiken. Tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna går också på många håll stick i stäv med det beslut riksdagen fattade för några år sedan.
Många tror att myndighetsbeslut fattas av hela myndigheten eller av en myndighetsstyrelse. I själva verket fattas besluten av en eller några få tjänstemän.
Detta leder till att olika länsstyrelser fattar olika beslut i ärenden som är helt identiska. Så borde det inte få vara i en rättsstat, men det pågår utan att politikerna gör något åt saken.
Tyvärr tenderar denna rättsröta att öka i omfattning. Det finns flera aktuella exempel, inte minst inom skogsbruket. Likadant är det med rätten att sprida gödsel veckans alla dagar. Enskilda tjänstemän på ett antal länsstyrelser har fått för sig att man inte ska få sprida stallgödsel på helgerna.
Urbana värderingar sprider sig alltmer och de areella näringarna hamnar i strykklass. Tänk om någon från landsbygden flyttar till Sveavägen i Stockholm och efter en tid vänder sig till Länsstyrelsen med krav på bilförbud på Sveavägen eftersom trafikbullret uppfattas som störande. Vederbörande skulle bli utskrattad. Men om någon flyttar från stan till landsbygden och upptäcker att det vissa dagar luktar gödsel kan det leda till helt orimliga konsekvenser.
LRF måste kräva att regeringsformen efterlevs och att politikerna återtar makten och därmed också ansvaret i en rad frågor. För att sätta kraft bakom kraven bör LRF samarbeta med andra näringslivsorganisationer eftersom det inte bara är de areella näringarna som drabbas.
undefined
undefined