Den 27 oktober förra året polisanmäldes turisternas framfart i Inga-Lill G Abrahamssons skog med rubriceringarna allmänfarlig vårdslöshet och skadegörelse. Redan samma dag lades utredningen ned.
Beslutet fattades av inspektör Ulf Andersson vid polisen i Falköping på basis av den anmälan som PKC, Polisens kontaktcenter, hade upprättat.
Efter att ha fått beskedet ringde Inga-Lill G Abrahamsson till en annan polis i Falköping och lämnade mer information. Hon berättade bland annat det fanns omfattande fotodokumentation och ett kvarglömt häfte samt att registreringsnumret till en av turisternas minibussar fanns noterat.
– Anledningen till att jag ringde var att få veta hur polisen kunde lägga ned det utan att ens höra av sig till mig först. Men hon ville inte se bilderna och menade att det var svårt att veta värdet på det som förstörts, berättar Inga-Lill G Abrahamsson.
I beslutet står det att "det är uppenbart att brottet inte går att utreda" och att "det finns inga spår eller andra åtgärder att vidta som kan tänkas leda till att brottet klaras upp".
undefined
– Den här harangen står på alla direktavskrivna ärenden. Det kan se lite konstigt ut och jag vet att folk reagerar på det ibland, säger Ulf Andersson.
undefined
– Det är en sak vad du som journalist får fram och en annan sak vad som håller som bevis i en polisutredning. Men en utredning går alltid att återuppta om målsäganden hör av sig med nya uppgifter, säger Ulf Andersson.
Samtidigt ifrågasätter han om polisen ska lägga resurser på att skicka en utredare till Nederländerna för den här typen av brott.
– Vi får ju ofta kritik att vi borde sätta åt våldsverkare i stället. Det hade varit betydigt lättare för oss om de misstänkta hade varit hemmahörande i Sverige eller i Norden. Vi måste väga in brottets kaliber när vi tar våra beslut, säger Ulf Andersson.
Hans råd till Inga-Lill G Abrahamsson är att hellre driva ett civilrättsligt skadeståndsmål.
– Jag tror att det är hennes möjlighet, säger han.