Plantera rätt träd på rätt plats
Varje skogsträd har sin favoritplats. Ståndortsanpassning ger maximal virkesproduktion och tåligare skogar. När Per Matteusson följer regelboken är viltskador största hotet.
Per Matteusson visar ett kuperat hygge från 2014 där han planterat mest tall. I de något fuktigare svackorna satte han gran och där det är lite blötare kommer självföryngrad björk.
Han har gjort den ståndortsanpassning som skogsägare vet att de bör göra, men som många gånger inte blir av eftersom viltet går hårt åt tallen.
- Jag tycker om tall och jag gillar utmaningar, säger Per Matteusson, som har 47 hektar skog här på sin gård Stengårdsslätten i Götene kommun.
Ute på planteringen växer tallplantorna fint. De har vita beläggningar på toppskotten efter den behandling som Per ger varje år med ryggspruta. Det ska han fortsätta med i två till tre år till.
- Jag visste att den här skogen är lämplig för tall. Det som jag avverkade var blandskog med gran och tall, säger Per Matteusson.
Men det finns också skogsskiften som inte ståndortsanpassats. Uppe på en ås har en 45-årig granskog stannat i växten. En del av träden har torkat och dött.
- Jag har fått avverka en del i förtid. Granarna blir känsligare för torka och insektsangrepp om de står på fel mark, säger Per Matteusson, som arbetar som skogvaktare på Hellekis säteri.
Skogsstyrelsens Anders Wiborg har sett många döda granar i Västsverige i höst. Det kan hänga ihop med den långa sommartorkan och att granar växer på fel plats, tror han.
- I takt med klimatförändringen blir det än viktigare med rätt trädslag på rätt mark. Med ökad torka, ökad nederbörd och fel ståndort minskar granarnas motståndskraft, säger Anders Wiborg.
Genom att läsa av landskapet avgör man vilket trädslag som passar bäst, menar han. Högre partier är ofta torra och ljusrika. Sluttningar och sänkor är fuktiga, mer näringsrika och skuggiga.
Markvegetationen säger också en del. Växer det mycket gräs och örter är det näringsrikt. Dominerar lingon, ljung och lavar är jorden fattig.
- Den som vill undersöka jordarten kan gräva lite eller sparka i backen. En torr ståndort har mycket sand eller grus i marken. I en bördig mark är det mer mulljord och en snabbare nedbrytning av organiskt material, säger Anders Wiborg.
Vi tar oss till en gammal åkermark med finkornig jordstruktur som Per Matteusson planterade poppel på 2010. Träden är 9-10 meter höga och inom kort ska beståndet gallras.
- Ett sånt här bestånd kräver stängsling vilket blir en extra kostnad. Långsiktigt måste viltstammarna anpassas till fodertillgången och andelen tall och löv öka, säger Anders Wiborg.
FAKTA: Faktorer som påverkar
Fuktighet och torrhet: I sänkor kan man räkna med att det är fuktigt eller blött. Klibbalen har utvecklat en förmåga att leva i riktigt blöta marker. Är det lite mindre blött växer björk, sälg, asp och poppel bra. På frisk eller fuktig mark är det lämpligt att plantera gran. Åsryggar och höjder är torrare och där växer tallen bäst.
Näringstillgång: Se efter vad som växer på marken. Gräs och örter trivs på mark med mycket näring. En gammal åker är självklart näringsrik. Där växer gran och olika lövträd bäst.
På torra och fattiga marker växer lingon, kråkbär, lavar och ljung. Där trivs tallen. Om det växer blåbär är jorden något bättre. Där kan det bli ett blandbestånd av tall och gran.
Ljus: I sänkor, på nordsluttningar och i andra skuggiga lägen trivs gran och bok bäst. De kallas sekundärträd på grund av sin skuggtålighet. Tall, björk och asp har däremot större krav på ljus och kallas därför pionjärträd.