Pionjärerna får skogsägande kvinnor att växa

Mer än 20 år har gått sedan det första nätverket för kvinnliga skogsägare bildades – Grenverket i Blekinge.

– Vi var något av pionjärer på att ordna aktiviteter för kvinnliga skogsägare, säger Helene Reiter, en av initiativtagarna till Grenverket som bildades 1991.

Från början var Grenverket just ett nätverk, kvinnorna fanns på en sändlista, inte i ett medlemsregister. 1999 blev Grenverket en förening där kvinnor som äger eller har intresse för skog i Blekinge är välkomna som medlemmar. Helene Reiter har lämnat styrelsearbetet, men är fortfarande aktiv i nätverket som ordnar mycket aktiviteter.

– Vi är runt 100 medlemmar, en tredjedel av dem är aktiva och trogna. Faktiskt brukar vi vara åtminstone 25-30 kvinnor på våra aktiviteter, säger Carina Nilsson, ordförande och bosatt på en skogsgård i Backaryd.

Båda betonar nätverkets betydelse för att stärka självförtroendet hos kvinnliga skogsägare. Men också betydelsen för de skogsgårdar som de äger och brukar. I nätverken anordnas studiecirklar, exkursioner, träffar och projekt genomförs. Här diskuteras skogsfrågor, men också landsbygdsfrågor i stort.

– Det berikar att träffa andra. Nätverken betyder mycket för erfarenhetsutbyte inom skogsbruk och för situationen som kvinna och skogsägare. Det är skogen som vi samlas kring, säger Carina.

De hoppas båda att kvinnliga nätverk så småningom spelar ut sin roll. Men än behövs de.

– Under den tid som vi behövs ska vi ha väldigt roligt! Aldrig är man så inspirerad som när man kommer hem från en skogsexkursion eller en skogsdag. Då vill man genast ut i den egna skogen, säger Carina.

De beskriver Grenverket som en frizon där allt inom skogsbruket och skogsägandet, högt som lågt, kan diskuteras öppet. Ingen fråga är för dum och när man träffas i Grenverket har man råd att skratta både åt misstag man gjort och hur man ibland blivit bemött som kvinna.

I Blekinge finns 1 500 kvinnliga skogsägare. En potential för Grenverket att växa alltså.

– Vi vill nå ut med att ansvaret för skogsfastigheten ska delas på allvar, inte bara på deklarationsblanketten, säger Carina.

De är, precis som de andra nätverken, tydliga med att det är engagemanget de vill öka, inte att fler kvinnor ska ut med motorsåg och röjsåg. Även om de erbjuder utbildning i det praktiska jobbet också.

– Jag gillar när en medlem ringer och säger att hon inte kan komma på ett möte eftersom hon ska ta emot avverkningsgruppen som ska komma. Det är engagemang i den egna fastigheten som ska prioriteras, säger Helene.

Arbetet i nätverket har förändrats genom åren. Det skulle kunna beskrivas som att det blivit mer professionellt, en trend som man kan se även hos de andra nätverken. Nätverken har blivit viktiga när till exempel skogsägarföreningarna ska rekrytera förtroendevalda.

– I stort sett alla kvinnor i Blekinge som rekryteras till skogliga förtroendeuppdrag kommer från Grenverket, säger Carina.