Peka inte finger åt landsbygdens väljare!

Det var landsbygdens väljare som lyfte Sverigedemokraterna till att bli riksdagens tredje största parti. Är landsbygdsväljarna därmed mer främlingsfientliga än stadsborna? Nej, det är nog en alltför enkel slutsats av valresultatet.

Snarare handlar det om att de etablerade partierna misslyckats med att ta landsbygdsväljarnas problem på allvar.

Vid sidan av Sverigedemokraternas sedan länge starka fästen - Skåne och Blekinge - går partiet kraftigt fram på vissa andra håll. I exempelvis Dalarnas län flåsar partiet Moderaterna i hälarna, SD fick 16,8 procent av rösterna mot 18,9 procent för M. I några av Dalarnas renodlade landsbygdskommuner har Sverigedemokraterna blivit andra största parti. Mer än var femte väljare i Orsa och Älvdalen la sin röst på SD.

I Dalarnas småkommuner är frågan om rovdjurstrycket - i synnerhet problemen med vargen - stor och viktig.

På andra håll kan det vara andra problem som fällt avgörandet. Försämrad service, nedlagda butiker, skolor och sjukstugor hör till människornas vardag. Landsbygden bekymmer har ägnats ett ganska förstrött intresse från flertalet etablerade partier.

Att det inte handlar om problem med invandringspolitiken kan en liten kommun i Bergslagen - Lekeberg - kanske tjäna som exempel på. Lekeberg är den kommun i landet som har den allra lägsta andelen utrikes födda, enligt statistiken. Ändå röstade drygt 18 procent av kommunens väljare på SD.

Nu gäller det att inte peka finger åt landsbygdens väljare. Vill de övriga partierna bromsa Sverigedemokraternas frammarsch måste man i stället se landsbygden och lyssna på dess folk.