En grupp forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp står bakom patentet. Genom traditionell GMO-teknik har de fått betan att lagra kolhydrater i form av stärkelse istället för socker.
Jämfört med att odla potatis för stärkelseproduktion skulle fördelarna vara flera med en beta. Den kräver mindre vatten, mindre växtskyddskemikalier och är mera frosttolerant. Dessutom kan den sås med frön så att den arbetskrävande potatissättningen kan undvikas.
– Eftersom det är GMO-teknik så är ju inte kommersialiseringen speciellt hoppfull i Europa. Så det är väl inget vi tror på i nuläget, men vi lät patentet gå igenom i alla fall, säger Mathias Samuelsson, forsknings- och utvecklingschef på bolaget Lyckeby Starch, vars ägarförening Sveriges Stärkelseproducenters forskningsstiftelse beställt och finansierat forskningen.
Den aktuella betan har odlats i laboratorium där man bekräftat dess stärkelseproducerande egenskaper.
Även om det finns möjlighet till försöksodling i fält i Sverige av genetiskt modifierade grödor har det inte gjorts ännu med den här betan och inga planer finns i nuläget för det.
– Det gör man om det finns någon som är intresserad av att skala upp det här. Just nu finns det ingen sådan part, säger Mathias Samuelsson.
Det här är bara femte gången någonsin som svenska Patent- och registreringsverket godkänt ett patent på en genmodifierad växt, och första gången på tolv år som ett sådant patent blivit beviljat. Lyckeby stod även bakom de två första patenten på genmodifierad potatis från 1992, men de patenten är i dag inte aktiva.
Efter ett par år börjar det kosta stora pengar när ett patent ska valideras i andra länder. Finns det då ingen marknad för produkten så släpper man ofta patentet. Vad som händer med stärkelsebetan är oklart.
– Om patentet ska ha något kommersiellt värde ska det i så fall säljas till någon som håller på med förädling och som ligger utanför Europa. Asien eller USA ligger nära till hand i så fall.
undefined
– Jag tror inte det. Vi var tidiga med detta, men vi var väldigt tydliga med att det inte är något vi använder om vi inte får, säger Mathias Samuelsson.
– Vi måste så klart vara försiktiga, samtidigt måste man våga ligga lite i framkant och forska om saker.