I ett gemensamt brev protesterar drygt dussinet bondeorganisationer från bland annat Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien och Holland mot förslaget om att ersätta kvoterna med "utbudsreglering".
Det var i mars som EU-parlamentet ställde sig bakom den franska ledamoten Michel Dantins tankar om att EU-kommissionen ska kunna reglera utbudet av mjölk då överskott på marknaden hotar att kraftigt sänka priserna. I sådana krissituationer ska extra EU-stöd ges till mjölkproducenter som skär ner sin produktion med minst 5 procent, jämfört med nivån året innan. Stödet ska kunna betalas ut under en period av minst tre månader.
Bönder som i krislägen i stället ökar sin produktion ska kunna straffas med böter om ökningen överstiger 5 procent.
– Det här är ett förslag som parlamentet är väldigt förtjust i. Vi är väldigt oroade över att även EU-kommissionen verkar tycka att det är en framkomlig väg, säger Fredrik von Unge, jordbruks- och handelspolitisk expert på LRF Mjölk.
Om förslaget blir ett EU-beslut i juni innebär det att EU gör helt om och backar från tidigare beslut om att marknadsorientera mjölkproduktionen. Regleringshökarna i EU-parlamentet tycks ha fått med sig en krets tjänstemän på EU-kommissionens jordbruksdirektorat, enligt uppgifter som sipprar ut från de samtal om Cap-reformen, där ministerrådet är den tredje parten.
LRF Mjölk och övriga kritiker ser dock stora faror med ett system där kommissionen med hot om sanktioner plötsligt kan tvinga ned mjölkutbudet.
– Det är oroande att bönder i ett läge med lägre avräkningspriser dessutom skulle tvingas att minska sin produktion för att inte straffas ekonomiskt. Det kan ju slå väldigt illa, särskilt för dem som har nyinvesterat och ökat sin produktion.
Systemet skulle också drabba EUs mejerier som kan få svårt att leva upp till ingångna kontrakt när kommissionen slår till bromsen, varnar LRF Mjölk. Dessutom skulle det ge en chans för konkurrenterna att ta andelar på världsmarknaden.