På Torbjörns åker växer grön energi

– Det här är ingen kul grej, det finns en större tanke bakom. Odlar jag energiskog producerar jag energi, odlar jag spannmål konsumerar jag energi. Eftersom jag tror att priset på energi kommer att öka i framtiden väljer jag att satsa på energiproduktion, säger Torbjörn Bergman när han visar Skogsland sina åkerplanteringar på Stångesäters gård, ett par mil utanför Skövde i Västergötland.

På totalt 15 hektar sandjordsrik åkermark står hybridpopplarna i snörräta rader. Torbjörn Bergmans mål med planteringarna är maximal virkesproduktion. Det mest troliga är virket blir energiråvara, men han tror också att det kan vara intressant som massaved eller, i en framtid, som råvara för kemikalier eller textilier. Att satsa på högkvalitativt virke som exempelvis sågtimmer eller fanérstock är inte aktuellt.

– Nej, energisortimenten i skogsbruket har satt ett bra prisgolv för dagens virkespriser. Prispremien för högkvalitativt virke är för liten i förhållande till kostnaderna för att producera det, säger Torbjörn Bergman.

Idén med poppelodlingen är att den ska omgärdas med låga kostnader och minimal arbetsinsats. Efter att ha köpt och planterat färdiga plantor i den första plantageomgången har Torbjörn Bergman gått över till att klippa sticklingar ur befintliga bestånd. Bortsett från sin egen arbetskostnad innebär det gratis plantor för nya poppelarealer. Samtidigt finns det en affärsmöjlighet i sticklingarna, berättar han:

– Jag har sålt sticklingar till intresserade markägare här i trakten. De har fått instruktioner hur de ska göra och sedan har de själva klippt så många de behöver. Priset har jag satt till en krona per styck.

En stor fördel med energiskog på åkermark är att EUs regelverk klassar den som gröda, påpekar Torbjön Bergman. Det innebär att han fortfarande är berättigad till EUs gårdsstöd – trots att spannmålsodlingen är ett minne blott på Stångesäters gård.

– Det enda villkoret är att poppelskogens omloppstid inte överskrider 20 år, säger Torbjörn Bergman.