På Strömsholm får hästarna ströva i lösdrift

I den k-märkta gårdsmiljön vid Kungsladugården på Strömsholm, går en flock hästar lösa på gårdsplanen. Någon kommer vandrandes under logbron, en annan har gått och lagt sig i vagnslidret medan en tredje återfinns i skuggan inne i stora koladan.

Här har den för Sverige relativt nya formen av hästhållning vackert smält samman med Strömsholms anrika miljö och hästarna ser ut att trivas.

– När det är sol gillar de att stå och sola sig vid vagnslidret där det är lä, berättar Karin Morgan, docent och chef för forskning och utveckling vid Strömsholm.

I februari stallades de första hästarna in i den form av lösdrift som riksanläggningarna har valt att kalla för aktiv grupphästhållning.

24 hästar i blandade åldrar går ute dygnet runt, med tillgång till ligghallar, automatiserade foderstationer, halmhäck och vatten.

Syftet med att ha aktiv grupphästhållning på riksanläggningarna är att skapa ett svenskt kunskapscentrum kring inhysningsformen. Den svenska hästnäringen växer ständigt och därmed ökar behovet av lättskötta stallar. Samt kunskap om dessa.

– Inom hästnäringen läggs ofta tid på orationellt stallarbete. Vi vill ha mer tid till att hantera och sköta hästarna, säger Jonas Johnson, stall- och anläggningschef på Strömsholm.

De hästar som finns i den aktiva lösdriften på Strömsholm är hippologstudenternas träningshästar. En del av dem tävlar i hoppning och medelsvår dressyr.

– En fråga vi ofta får är om de inte blir för trötta för att göra arbete, säger Jonas Johnson som hittills inte sett några sådana tecken.

Just den typen av frågor är det tanken att riksanläggningarna ska kunna svara säkert på om några år. Sedan åtta år tillbaka dokumenteras hästarnas dagliga arbete på Strömsholm. Foderstater och olycksfall bland studenterna finns också noterat vilket gör att det finns gott om statistik att jämföra med.

– Det är en guldgruva att ösa ur, säger Linda Kjellberg, husdjursagronom och huvudlärare i hästkunskap.

Hittills har den aktiva grupphästhållningen fungerat bra på Strömsholm. Installningen av de första 16 hästarna tog två veckor och de flesta lärde sig snabbt hur foderautomaterna fungerar.

– Stallförmännen upplever att de som sen kommer in i en fungerande grupp går mycket lättare att lära, säger Linda Kjellberg.

Förutom att hästarna sliter skor värre än tidigare syns ännu inga negativa effekter. Men Jonas, Karin och Linda förväntar sig att hitta även nackdelar med systemet. Det, menar de, är inte konstigare än att vissa hästar inte fungerar i en spilta. Det viktiga är att kunna hantera det.

– Jag tror att det krävs ett större djuröga för att ha hästarna så här, anser Karin Morgan.

– Det är viktigt att anpassa skötselrutinerna efter inhysningsformen. Det är också något vi vill lära våra elever och studenter, säger Linda Kjellberg.