Länderna inom EU vill att minst fem procent av pengarna i landsbygdsprogrammet ska gå till leader-projekt. Inom EU förs det också en diskussion om att i den nya programperioden (som startar 2014) förutom Jordbruksfonden och Fiskefonden även använda Regionalfonden och Socialfonden – och att vissa frågor ska kunna stödjas av mer än en fond. I höst ska Sverige presentera hur en sådan integrering ska kunna se ut.
Leader-systemets betydelse för landsbygdsutvecklingen kommer alltså att öka. I arbetet med att föreslå nytt landsbygdsprogram för åren 2014–2020 har Jordbruksverket nu kommit med ett förslag till ny indelning av leaderområden i Sverige. Förslaget innebär att landsbygd i storstadsregioner inte ska få några leaderpengar om budgeten för landsbygdsprogrammet minskar.
Förslaget är inte bara ett dråpslag mot landsbygdsbefolkningen i Stockholms län, det saknar dessutom analys av behoven och förutsättningarna för en utveckling av landsbygden. Närhet till stad eller tätort innebär inte automatiskt en mer socialt eller ekologisk hållbar landsbygd då arbetspendling till staden istället kan tendera att utarma bygden såväl ekonomiskt som socialt. För Stockholms skärgård, där befolkningen i restid och reskostnader mätt har ett avstånd till grundläggande service i nivå med Norrbotten, blir förslagets grundtankar än svårare att förstå.
Stockholms län har Sveriges tredje största landsbygdsbefolkning. Betydelsen av att kunna bo och verka på landsbygden är precis lika stor här som på andra platser. Dessutom är en levande landsbygd en förutsättning för de nationella miljömålen ”ett rikt odlingslandskap” samt ”levande kust och skärgård”. I ljuset av regeringens vision om Sverige som det nya matlandet kan man inte nog understryka hur viktig landsbygden kring Sveriges största stad är.
undefined