Att Jordbruksverket, trots tidigare kritik, nu gett klartecken för nya djurskyddsregler upprör bland andra Helena Röcklinsberg, universitetslektor i djuretik vid SLU. – Det blir i det närmaste skendemokrati på grund av denna skenremissrunda, säger hon.
Under året har det stormat kring Jordbruksverkets förslag till nya djurskyddsregler som exempelvis innebär kortare avvänjningstid för smågrisar, vilket Land Lantbruk berättat om. Jordbruksverket har bland annat kritiserats för brister i remisshanteringen.
Att de nya djurskyddsreglerna nu fått grönt ljus och träder i kraft den 1 december i år är något som är anmärkningsvärt, anser Helena Röcklinsberg, universitetslektor i djuretik vid SLU.
– Det är remarkabelt att Jordbruksverket inte tagit majoriteten av remissinstansernas svar i beaktande. Jordbruksverket har inte lyssnat till dem som kritiserat förslagen, och inte heller på väl dokumenterad vetenskap. Om de inte beaktar forskningen så öppnar det för tjänstemannastyre. Såväl forskare som allmänheten, tillexempel alla som skrivit på namninsamlingarna, har förväntat sig att vetenskapen skulle spela en större roll i formuleringen av nya djurskyddsföreskrifter, säger hon.
LÄS MER: Klartecken för nya djurskyddsregler
Hon ifrågasätter också om förkortad avvänjningstid verkligen innebär att den svenska konkurrenskraften ökar, vilket är en av målsättningarna.
– Näringens egen beräkning anger att suggorna i genomsnitt kommer få en kulting mer per år, samtidigt som antibiotikaanvändningen riskerar öka och förtroendet hos konsumenterna minskar. Vari ligger vinsten? Varför ska vi köpa svenskt om det inte finns några mervärden? Man skjuter sig själv i foten, säger Helena Röcklinsberg.
