Oväntade arvet ändrade Anna Skogars plan

När Anna Skogar, 34, visar runt i sin skog utanför Varberg berättar hon engagerat om olika trädslag och skötselåtgärder. Det är svårt att tro att hon för några få år sedan hade andra planer med livet och höll på att utbilda sig till husdjursagronom.

– Jag skrev på mitt examensarbete om vallfoder till slaktgrisar när min pappa och min farbror dog under samma år, och eftersom jag inte har några syskon och inga kusiner blev det jag som fick ta över, säger Anna Skogar när hon visar sin senaste avverkning.

Sålde till specialsågverk

Några jättelika stubbar varslar om att granarna var så stora att det blir prisavdrag enligt många prislistor. Därför sålde Anna träden till Bjernareds sågverk som är specialiserat på långt virke.

Hon verkar ha en tydlig idé om det mesta som rör skogen. Men som plötslig nybliven skogsägare var det en börda att behöva fatta alla beslut, berättar hon.

– Mitt mål är att ha en bra produktion och göra rätt val. Det är viktigt med kunskap, så därför pluggar jag skogskunskap på distans idag, säger Anna Skogar.

Flera stormar har härjat

Under uppväxten här i Nösslinge var pappa Rune en hårt arbetande skogsman. Han tog själv hand om vindfällorna när stormen 1969 fällde flera tusen kubikmeter. Många av träden är därför 45 till 50 år gamla.

Anna minns att hon följde med Rune ut efter stormen Gudrun och fick uppgiften att kvista. Hon hjälpte också till med att sälja julgranar. Men någon egentlig förberedelse för att ta över handlade det inte om under uppväxten. Anna sysslade mest med hästar.

– För mig var skogen en ridmark och jag blev arg på pappa när han grusade skogsvägarna, för jag ville att hästen skulle kunna gå på gräs.

Satsat på skogsbilvägarna

Hästintresset avtog för några år sedan när Anna bröt nyckelbenet vid en olycka. Den orsakades av en skogsväg som skadats av regn och rasade sönder när Anna red där.

Det vägpartiet är förstärkt nu och försett med en vägtrumma. Totalt har Anna gjort i ordning 3,5 kilometer väg till en kostnad av över 300 000 kronor.

– Det är jätteviktigt att få ordning på sina vägar och lastbilsanpassa dem, säger Anna Skogar när vi går på vägen.

Det vanligaste trädet på hennes ägor är den stormkänsliga granen, men Anna jobbar på att öka variationen. På vår rundvandring passerar vi planteringar av såväl sitkagran som lärk. Bok finns det också mycket av. Hon berättar att hon brukar spara tall.

– Jag kommer att släppa upp självföryngrad björk och tall där det var röta i granarna. På resten av hygget planterar jag snabbväxande gran, säger Anna Skogar.

Mött motstånd som kvinna

Hon har fått erfara att det är tufft att vara kvinna i branschen. Om sambon Oskar varit med vid ett möte har det hänt att skogsgubbarna ställt sina frågor direkt till honom, trots att Anna bokat mötet och att Oskar inte kan mer om skog än hon.

– Jag känner att jag blir säkrare och säkrare, så idag talar gubbarna direkt till mig, säger Anna Skogar.

Hon har inte alls kommit att jobba som husdjursagronom sedan skogen tog över. Ändå tror hon att hon har nytta av sina kunskaper om djur.

– När det gäller älg och rådjur kan jag förstå hur de agerar och letar föda. Det gäller att se till att de har något att äta, säger Anna Skogar.