Oskar ser framåt ett år efter branden
För på dagen ett år sedan bröt den stora skogsbranden i Västmanland ut. Hälften av Oskar Axfeldts 40 hektar skog slukades av lågorna.
Skogsland träffar Oskar Axfeldt i Örbäck, några kilometer sydost om Norberg. Här köpte han för några år sedan en lantbruksfastighet med bostadshus, betesmark och skog. Markerna närmast huset klarade sig från branden, men utskiftet på 20 hektar brann upp. Det brandhärjade skiftet bestod av gallringsskog och en mindre andel slutavverkningsskog.
– Den äldre skogen var mogen att hugga, så att den försvann gick lättare att smälta. Det kändes värre med den yngre som jag fick ta ner alldeles för tidigt och som jag hade kunnat bruka i många år framöver, säger Oskar Axfeldt.
undefined
Den första tiden kände han uppgivenhet inför ett framtida skogsbruk på den utbrända marken. Att få upp ny skog skulle innebära flera år av mödosamt arbete, funderade Oskar. Därför fanns ambitionen att låta länsstyrelsen, i utbyte mot annan skog, göra naturreservat av området.
– Jag tog kontakt med dem och de var intresserade till en början, men sedan rann det ut i sanden. Det är mest bolagen som har fått byta till sig annan skog, säger Oskar Axfeldt.
Så småningom förbyttes reservatstankarna till planer på intensiv skogsodling. Han hade hört att lärk växer snabbt samtidigt som han tror på en framtida avsättning för lärktimmer, bland annat som naturligt impregnerat trallvirke. Först ville han plantera hybridlärk, något som Skogsstyrelsen nekade honom.
– Hybridlärken räknas ju som främmande trädslag och när de fick klart för sig att min mark gränsar direkt till det nybildade brandreservatet sa de nej, säger Oskar Axfeldt.
undefined
Istället fick det bli sibirisk lärk. För några veckor sedan fick han de sista av de cirka 25 000 lärkplantorna i jorden och han hoppas nu på en snabb tillväxt.
– Förhoppningsvis slipper jag då den första lövröjningen, säger Oskar Axfeldt.
På vissa områden i brandfältet är det så stenigt att plantering inte är att tänka på. Där ville Oskar testa contortatall men fick återigen nej av Skogsstyrelsen. Skälet var det samma som för hybridlärken.
– Jag tror att contorta hade funkat bra på den här hårt brända marken, men nu får det bli Bergslagstall i stället, säger Oskar Axfeldt.
undefined
Tallfröna får han köpa från skogsplantskolor, men en viss del har han tagit fram själv ur kottar skördade på den egna marken. Till sin hjälp har han haft Skogslands såskola (nummer 4,5 och 6 2015).
– Först hade jag tänkt att så redan i våras, men jag vågade inte eftersom det var så torrt. Nu får det bli sådd nästa år i stället, säger Oskar Axfeldt.