Osäkerhet kring EU-stöd hotar kreditmöjlighet

Att ta en EU-kredit är en vanlig åtgärd som de flesta lantbrukare och banker nyttjar. Det har historiskt varit ett bra och enkelt sätt för lantbrukare att få tillfällig likviditet från maj till december när gårdsstödet betalas ut.

Upplägget har varit säkert för båda bank som lantbrukare. Banken har varit trygg i säkerheten som betalats tillbaka via en företrädesrätt hos Jordbruksverket, och lantbrukaren har kunnat erbjudas en förmånlig ränta jämfört med andra kortfristiga lån på marknaden.

undefined

Men under den pågående mjölkkrisen, som innebär stora likviditetsproblem för främst relativt nyinvesterade företag, finns det farhågor om att konkurserna kommer att öka. Då är det viktigt att det inte råder några oklarheter om vilken part som har rätt till pengarna.

Landshypotek Bank driver ett mål kring en lantbrukares konkursbo där Jordbruksverket ansett att osäkerhet föreligger om till vem utbetalning av EU-stödet ska ske. I stället har man deponerat pengarna hos länsstyrelsen och meddelat att parterna, det vill säga Landshypotek Bank och lantbrukarens konkursförvaltare, får komma överens alternativt att det på annat sätt blir slutligt avgjort vem som är rätt borgenär.

– Det skapar en stor osäkerhet för alla som lånar ut till jord- och skogsbrukare. För vad man säger är att antingen hittar ni en förlikning eller så vill vi se en dom. Men från vårt perspektiv är en förlikning inte en långsiktig lösning. Detta är en principiell fråga. Som långivare har vi rätt till pengarna och det är viktigt att få ett prejudikat i frågan. Produkten är väldigt viktig för lantbrukarna och därför är vi måna om ett tryggt och rättssäkert system, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, chefsjurist på Landshypotek Bank.

"Extremt pressat"

Enligt Per Skargren har också skulder till staten, i form av till exempel moms eller arbetsgivaravgifter, förstahandsrätt på EU-ersättningen.

– När det nu blir extremt pressat i en bransch med fler konkurser som följd så måste vi banker se över våra risker. De översyner som gjorts i branschen har visat att vi inte kan känna oss trygga kring denna fråga vilket innebär att EU-krediter inte kommer kunna erbjudas till alla företag under tuff lönsamhetspress, vilket då ökar pressen, både psykologiskt och ekonomiskt, på lantbrukaren att hitta annan pant för att låna mer pengar.

Per Skargren efterlyser en förändring av denna statliga förmånsrätt så att finansiärer inte behöver känna oro för avdrag på stödet.

– Swedbank och sparbankerna vill kunna stötta våra kunder i samband med tider av pressad lönsamhet och då är EU-krediter en viktig del, men den osäkerhet som finns i kvittningsrisken och värdet på panten i EU-stöden motverkar den möjligheten, konstaterar han.

Ska mötas om EU-stöden

LRF Mjölk ska ha ett möte med banker och Jordbruksverket den 4 mars för att diskutera vikten av att formerna för EU-stöden 2015 kommer på plats. Något som är viktigt för att bönder ska kunna få kredit på EU-stöden i samband med SAM-ansökan 2015. Då kommer sannolikt även denna fråga att diskuteras.

– Bankerna har en till viss mån ny attityd till krediter där man tittar mer på kassaflöde och lönsamhet. Det här avspeglar det. Men vi har historiskt sett väldigt få konkurser i vår bransch och jag tycker att det är för tidigt att säga om vi upplever ett trendbrott. Men visst, det kan bli så, eftersom det aktuella läget är väldigt allvarligt, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.